Norrländska Korrespondenten – 5 december 1872, sida 2

lott och vel, ware fia derför att något affewärtare wäsförbättringebehof här ide förefinnes eler af andra skäl. Att inom de flesta Stockholms ämbetswerk en bög grad af maktliahet och länasamhet gjert fig gällante, är en ofta framhållen sak, men tod torre kammarrätten häri öfwerträffa andra. Länge har klagan bäröfwer sports, utan att någon ändring warit skönibar, och sent emsicer bar justitieombutemannen ide kunnat undgå att förnimma att alt ej gick så alveleg riktigt till. J feljd häraf föres tog ban slutet af ektober inspektion i kammarrätten, och att anledning til anmärkningar icke faks nats, framgår af den skrifwelse han aftåtit till pres fiventen i nämnde werk. Han framhåller häri, med exämpel hämtade ur de s. k erpeditiongliftora na, att handlingarna i mål först några månader efter föredragningen blifwit af referenten lemnate til notarien för expeditionens upsättning; att nos tarien elter handlingarnes emottagande rröjt i fer weckor och deröfwer med expeditionens upsättanre och aflemnande tiu justerina; att efter justeringen, bet innelipgande exemplarets framlägganke till underskrift fött anstä ofontligt mycket längre tid än fom warit behöflig til renstrijning af den jufteras de erpeditivnen o. d. a. Ett mål — iom bar bee rett på förerragnina af referenten alltifrån 6 aug. 1869, bade blifwit afajordt 7 sistlidne maj, men någon åtgärd till dess experierante bade då ännu ide egt rum. Experitionslistorna tycktes wara os sullständiga och sörjumlighet wid deras förante anmärites. Dessa med flera anledningar till anmärkningar mot leramöters och erveditionsbafwandes langsamhet i tjenstepligtens fungöronte skulle förs anlett justitieomburemannen att anställa åtal mot re försumlige, men deremot bade ypat sis betäntligbeter, och förnämligast saknoden inom werfet af en arbetsortning, ty i motsats till hwad inom te slesta tifartade ämbetewerk är wonligt, fans inom kammarrätten ej någon bestämd, ordentligt upråttad arbetsortning; ty fom färan funde wäl icke antos en 1812 inem werket uprättar, som till ex. uptar tjenstemän hwilka numera icke finnas; men hwilken eler bwilka tiänstemän, fom numera skola sköta reras åliaganten, fon bon naturliatwis ide föreskrifwa, än mindre re iokttagelser bwilta serermera tillomna ändrinaar i föredraaninggoch expetitionssätt gjort nödiga. Justitieembursmannen, fom ej welat på kammarrätten eller def def i före wåg med att hos regeringen anbålla om uprättantet af en arbetsordnina för werlet, slutar sim slrifwelse med upmaning till presirenten att beeblerta denna angelägenhet, för bwilken juftiticombudämans nen sålunta gör fia til målsman, och tillänger, att derest bang framställning lemnas utan ajfeens de, han skall anse fia oförbindrad att widare förs fora på sätt omständigheterna föranleda och min pliat bjuder. Lunds universitet firade i frexaga och Upiala studen tkår i lördans sorgefester efter Carl XV. I Lund skref H. Hallväck fantaten, hwars beffats fenhet bäst framlyser af följande önslan den förf. fäller til fäderneslandet: ch må den fifta slägt, din jord skall bära, Eldas ännu wid minnet af kung Carl! Broj. Odhner böll minnestalet bwari teknades den bortaånane konungen som regent ech menniska. Upsalafesten skiltras i Posttidningen som i bög grad lyckad. Lunds studenter och professor Wisen. I Folkets Titnina läses: Projessor Wijgn morskar upp sia. Förmodligen anser denne herre fia ba begått en tumhet då ban böfligt mottoa studentkårens bepu:. terade och lofwade bot och bättring i sitt upförans ve mot siutenterna, tv i torsrags, efter slutad fös reläsning, upläste (1) ban en alwarsam och brutal tillrättawisnina mot studentkören, försäkrande att ban hwarken gjort eler ämnade göra några efters gifter. Inaen fiudentfår i Skandinavien bade bes tett fia så oskickligt fom Lunds ftudentfår, wor en af de arofforniaa beftyUningar ban uttalade. — Så långt bar det nu kommit, att br Wissn på en offentlig föreläsning, der ban endaft bar att sysselsätta fia mer sitt läroämne, tillåter fia att aifwa luft åt fin enskilda owilja i uttryck fom borde wara främmande för privatmannen och ännu mera för prosessorn, fom upträrer offentligen. Wi br bört upaifwas att fturentfåren ämnar fordra uprättelse och begära att kansleren må hitresa. Teknisla skolorna i Malmö oc Örebro samt Stockholms slöjtskola bafwa i ten sistnämndas hörsal i Stockholm från och med sistl. torsdag ans ordnat en utställnina, bufwudsakligen bestäende ar, hwad dessa skolor i Köpenhavn utstält. Denna utstäunina, tillkommen på statsrädet Bergströms föranstaltande, lär utgöra början af ärligen eller regelbundet återkommande sörana, emfattande samtliga tekniska och slöjpskolor i riket, för underbållande of en aagnande täflan dem emellam samt för underlättande af omdömet öfwer deras werksamhet. Swensk symaskin. En i Floda i Westergötland bosatt f. d. lokomotivförare wid namn Hagelgren