Norrländska Korrespondenten – 3 december 1872, sida 3

Från Utlandet. Verjailles den 26 nov. J nationalförsomlingen uplästes Batbies betänkande hwari sramhålles Thiers förtjenster och förnekar någon fiendtlig siämning emot honom, men förklarar att det konservativa partiet ide fon understödja grunranret of en fonfervativ republik, få länge regeringen underbäller gemenskap med de rarikala, hwilka äro affmurna fiender til orvninasen. Hufwndwilkoret för en öfwerenskommelse är ministrarnas anfwarigbet. Förjamlingen har aent emot Thiers, hwilfen Jörwanrlar frågan om minister anfmaria: beten till en fråga om ben nuwarande reaeringens bestånd, ide tillräcklig frihet att besluta. Gruntandet af en första kammare skulle wara lik. tydigt met ett församlingens politista testamente. Flertalet inom tommissionen will icke nu afgöra Jsrågan om republik eler monarki, men endast protesterar emot det demagogiska barbariets fti gande siröm. Kommissionen föreslär, att en toms mission af femton leramöter biltas för att utar: beta ett lagförslag rörande ministrarnas answariabet. Det ojämförliat wiatigaste och måst glådjande refultatet of presitentwalet i Nordamerika är ne: grernas votum. Man bar alvria i demoekratiens bisteria fett ett jä farliat försök, fom att aifwa oinskränkt walrätt åt omkring 4 millioner swarta menniskor, nyss frigjorra från slafweriet, fultoms ligt oupfostrade och bungriga efter materiella för. telar. Detta war en tillökning af 700,000 nya vd antagligen farliga röster på en walmanskår af omkrina fer millioner — en styrka, fom fan aiswa utflaget mellan om makten kämpanre partier. Mån: ga iakttagare hyste alwarsamma farbågor för att denna ofantliga bop af egensinniaa, okunniaa och förvomefulla menniskor skulle göra all pelitisk tad: aa inom unionen i det närmaste omöjlig, tillsätta ech afsätta regeringar, fullfölja wittutswäfwande, omöjliga planer eller samla hela sin politit i ett wiltt och oemctständligt rop på en åkerbrukslaa. Utgången bar skingrat ala dessa farbagor. Mer grerna ba för första gången i massa röstat mid ett presidentwal och de ha röstat för den bestående res geringen. De bade ingen persontig motwilla för br Greely, som en gång i deras ögon mar den för: ekrppsligade slafwerifiendtligdeten. De bare ingen färftild förtärlet för aeneral Grant, fom ultria war för en hastig befrielse annat än såäsom en militärisk åtaärd.