Tberl IL JTslugetö TLIIHEmHUUCe UL LVU uanmu VU stämd. Striden mellan te politiska Partierna i Frank: rike tillcrar fia ånyo Europas upmärksamhet. 3ugen af nationalförsamlingens hufwudgrupper mil i närwarande ögonblick wika för någon annan. J följd bäraf har regeringen åter kommit i i den fri: tiska belägenhet, att den måste framställa den gamla frågan om den åtnjuter kammarens förtroende, och republikens prefivent har måst bota mer att afhå, såäwida ej en tillräcklig majoritet understödjer hang program. De omröstningar, fom egde rum d. 18 d:s om general Changarniers interpellation, hwilken icke så mycket war ett angrepp mot Gambetta som ett misstroendevotum mot reaeringen och isynnerhet mot Thiers, witna om denna strid och framkallare denna situation. Sevan nämligen förslagen från kammarens trenne hufwurpartier förkastats, uptrådde deputeraren Mettetal (af wenstra centern) met följande af regeringen understödda förmedlings förslag: 73 förtroende till regeringens energi och med opillande af de af Gambetta i Grenoble uttalade åfiater, återgår församlingen till dagordnins gen. Detta förslag, fom förenar ett förtroende votum till Thiers med ett misstroende votum till Gambetta, antoas, men blott med 267 röster mot 117. Nästan hälften af församlingen, 315 röster af 700, bade afhållit fia från att rösta. De 315 ide röstande medlemmarna woro utan twifwel hela högern och en del af högra centern. De woro hwarken nöjra med förtroenreförklaringen til Thiers, eller med det alt för swaga ogillante, fom uttalades mot Gambetta. Det af regeringen framlagda förmedlingsförslaget, fom skulle förena partiernas stridiga åsiater, bade förfelat fin wärkan, i det att husets hö rra sida afhöll fig från att deltaga i Ho teringen, d. w. s. på inrirekt sätt röstade motregeringen. De 117, som uttalade sia mot Mettetals förslag, tillhörde utan twifwel wenstern, som ej wille uttala något ogillande mot Gambetta. Rege ringen befann fia således i en ganska swår fituas tion, fom måbänrda till en del får tillskrifwas Thiers hittills följda system att söka hålla jämnt med alla partier och ommäxlande undverftörja än högern och än wenstern. Efter sammanträkets slut i måndags afton war ett ministerråd församladt hos Thiers, i hwilket regeringen säges hafwa beslutat att framtwinga ett nytt förtroendevotum. Aj den hotande ton, hwaruti Thiers i mändags talade till bögern, flöt man reran tå, hwad fom serermera också bar befräftat fin, att kammaren förr eller fenare ffulle få malet mellan ett förtroendevotum eller Thiers dimission. Situationen påminner sälunda ganska mycket om den 19 ianuari i är, vå Thiers med bela minifigren inaaf fin afskedsansökan, sedan fam moren med 377 rös:er mot 329 bade förkastat hang beskattning af råämnena. Kammaren blef vå vt: terst beitört och antog med alla röster, utom 6, en motiverad dagordning af följande innehåll: Den i går stedda omröstningen innehåller intet misstro. endevotum mot Thiers. I det församlingen ap: pellerar till hans patriotism, nekar den att emottaga hans begäran om afffevd. En deputation med Benoist vA3y i spetsen framförde till Thiers detta beslut. Presidenten swarare då, att han wille stanna fvar och att ban mar willig att äfwen framaent offra fina krafter i lanrets tjenst. Det kan wäl knappt wara någct twifwel om, att de stridiga elementen i nationalförsamlingen äfwen denna gång aifwa wika; men å andra fivan är det fwårt att förneka, att Thiers ställnina till partierna för ör gonblicket ide är få gynsam, fom den war i janus ari. Enligt ingången underrättelse, hafwa minis stersammankomsterna blifwit fortsatta i tisdags. Finansministern Goulart (om hwars ofngåna det redan förut warit tal) och inrikesministern Lefranc (som man synnerligast förebrår, att han ej förhindrat Gambettas agitationer) hafwa ingifwit fina afskersansökningar, fom vod ej blifwit mottagna af Thiers. Det war efter ministerrådet vå tistagen som Thiers för en deputation af wenstra centern tillfånnagaf sitt beslut att på grund af fin förfwar gate helsa afgå från fin plats. Marskalk Bazaine förhöres alla dagar af Aeneral de Rivrere. Denna föregående ransakning, hwilken hänför fia til alla i saken afgifna witnedmål, kommer att räcka åtminstone till slutet af nästa månad. Versailles den 23. I ten kommission, fom är nersatt angående Kerrrels förslag, uttalade Thiers i ett lånat tal: att statens belägenbet fordrade att det oafnjorda tillståndet uphörde, och förklarade att omstånrigheterna gjorde republiken nödwändig. Han war ense med kommissionen om införande af ett parlamentariskt system, hwarigenom miniftereng answariabet utwitgades utan utt ministrarna dock belt och hållet afskures från deltagande i debatter: na. Thiers bad, att man emot tenna koncession wille understöria bonom och föfa att organisera regeringen på ven konservativa republikens grund wal; bärigenom anses hoppet om trisens lösning wara befästadt. Thiers förklarade i går i en konferens, att han höll fajt wid fin genom bårskapet intagna ftände BBABAAA han mar milflia till nls mMmernfwandon farm