detta werks genomförande, Då J hafwen utsett den kommission, fom stall taga denna wigtiga fak t öfwerwägande, skola wi såga er wår mening ärs liat och bestämdt. En sior och afgörande session börjar. Wår medwerkan och wår tillgifwenhet stola ej felas er wid detta arbete, hwilket Gud måtte beskydda och göra bestående. Butskapet applårerades nästan hela tiden af wenstern. Då def upläsande war afslutadt, berrz skade mycken rörelse i salen, och tjugo minuter förgingo innan lugnet återställdes. Gambetta och Louis Blane tillkännagäfwo sitt bifall til Thiers ord. Plötsligt utropare legitimisten Kerdrel: Jag protesterar mot burffapet! och beaaf fia till tribunen för att wäcka törflag om att en kommio sion skulle utses för att underkasta budskapet en aransknina (fruktanswärdt tumult Hörsern applår derare). Thiers förklarade, att han alltid wore beredd att underkasta fia den åsint, fom majoriter ten inom kammaren och landets majoritet uttalat. (Bifall från wenstern). Tbierg flöt fia verför till Kerdvretd förslaa. På Gervovs tillrådan modifierade Kertral detta få att en kommission skulle tillsättas för att upjätta en swars-adress på budskapet. Grevy framställte nu förfrågan om buruwira tetta förslag ansågs wara af natur, att tet skulle med görligaste första behandlas. Efter twänne voteringar, af bwilta utaången af ven förfta war twifwelaktia, blef detta uttaladt fom famma: rens åsigt Sessionen slutate tlockan 5 under mycken uphetsning. J afseende på Changarniers interpellation anaående Gambettas agitationsresor beslöt den förenade wenstern att den skulle föredragas på en euz fel dagordning; högern och högra sentern deremot på en motiverad dagordning, innehåhande törfamlingens ogillande af Gambettes tal i Greuoble. Angående FKerrreld andragande anser wenstern as dressen för otillättig, derför att ren betraktar dens samma såsom ett swar på prefirenteng budskap; wenstern will deremot rösta för en dagordning, fom innehåller ett gillande af presidentens politik; bögern och högra sentern äro et heller böjra för adressen, men hafwa ännu ide bestämt fia för någon gemensam bållning. Höara sentern ställer fia i sosiala frågor på en stränat konservativ ständpunkt och will af denna orsak icke bekämpa regeringen; men assepterar den konservativa repus bliken, förutsatt att Thiers lemnar garantier för densammas uprätthållande Högern afslår hwarje transaftion mellan republiken och monarkien. TSNH, cBENEUWE itiii EEEACG1ku2