rum wid Noraes kuster, och man börjar der att altmera misströsta om ett blott mevelmåttigt resultat af de återstående försöken. J Stockholm är artikeln särdeles fast i pris a 18—18 rdr 50 öre pr tunna. Saltskörden i Portugal. Enliat rapport af den 30 fisti. oktober från wensk-norska konsuln i S:t YPbes, tan resultatet af den nu afslutade faltfförden, oaftadt denna lidit betydligt afbräck af vet ibållande regnwådret, lifwäl upskattas till omkring 100,000 moy, hwilket i förening med det ungefär lika stora förrådet af gammalt salt anses mer än tillräckligt för den blifwande skeppningen intill nä sta årg skörd. Det nuwarande priset, 1200 rs moy, förmodas skola bibehålla sig, så framt inga oförutsedda omständigheter inträffa. Saltets tvalitet är, säwäl hwad förra fom detta årets skörd betråffar, i allmänhet särdeles god. Norra ishafwet. I oktoberhäftet af Petermanns SMitbeilunaen meddelar utgifwaren en mycket ins trässant afhandling, förnämligast bygd på norska ishafsfarares iakttagelser och erfarenheter under åren 1869 od) 1870, men isynnerhet 1871, hwars igenom det blifwit bewisadt, att de sibiriska ishaf wet omkring Ncvaja Semlja år segelbart under en tid af fem månader ywarje år, från början af juni til slutet af oktober. Resultatet af dessa nor ffa sälfångares segling i dessa nordliga farwatten och af de många uplyjande iakttagelser de anståält i fråga om isförhållanden, hafsströmmar, luftens och watnets tämperatur och windförhällanden samtar ban slutligen i det påståendet, att en stark ång: båt skall funna krinasegla norra kusten af Asien till Beringsfundet och kunna wara tillbaka igen under samma sommar. Han är äfven benägen att tro, att man i hafwet mällan Spetsbergen och No vaja Semlja funnit den länge och hittills förgäf: wes sökta porten till nordpolen, ifall man någonfin fon komma dit. Afhandlingen börjar med en fort öfwersiat öfwer de försök, fom hittils anstälts för att på fem olika wägar lösa det itora problemet, polarhafwets genomforskning, nåmligen genom Smithsfundet of engelsmän oc amerikanare, via Spetsberpen af swenskarne, längs östra Grönland af tyskarne, genom Beringssundet af ryssar och engelsmän samt slutliaen de norska sälfångarnes färder omkring Novaja Semlja, genom hwilka ens liat förf:s åsigt de wiatigaste framstegen gjorts i polarforskningen, emedan de icke blott wisat, att denna östliga del af ishafwet fan befaras hwarje år, utan äfwen i en owäntadt låna tid hwarie år, nämtigen fyra til fem månader. Förf. genomgår derefter de olika norska sålfängarnes färder i dessa farwatten. Dessa resor i wäster, öster och norr om Novaja Semlja, ytrar han, beteckna en alre: les ny epok i isbafsfarten och polarforskningen, och def början fan räknas från kapten Carlsens resa under sommaren 1867 — samme fjöman, fom nu åtföljer den österrikiska expeditionen. För att upp: föka nya fånastställen Aid han med ett litet norskt fiskarsartya från Hammerfest genom Jusor-fundet och trängde Jålunda in i det för fina ismassor illa beryktade Kariska hafwet, jeglade längs den fibiriffa kusten till några få mil från den wid mynningen af Obfloden liggande Hwita ön, utan att uns der bela färden träffa på ett enda isstycke. Carl: sens lyckliga förd oroa snart andra sälfangare efter fig, och af dessa resor framgick vet efter hand, att detta ishaf hwarje år är fult segelbart. År 1870 gingo ide mindre än 60 norska skepp til Novaja Semlia, och alla funno förhållandena likadana, fom det föregående året. Det är isens beskaffenhet, luftens och watnets frätande inwärkan på denna, hafsströmmarne, som både smälta och föra bort dem, som gör det jämförelsewis lätt att tränga igenom sjelfwa isen, utan att hafwet wid wissa tider ligaer aldeles öppet. Til belysande af dessa egendomliga förhållanden medrelas många inträgfanta detaljer. Sålunda fann kapten Mad på öarna Korswiken, trots den fast liggande isen och tidigare snöfall, ranunkler, förgåt mixsej od) andra blommor, och luftens temperatur steg den 21 juli till 4 21 arader i skuagan. Man fann wirare på dessa öar upkastade glaskusor och andra föremål, egendomliga för de neiska fiskerierna, och hwad som mar ännu märfwärtdigare, bönan af den weftindiffa wåxten Entada gigalobium, ett oswikligt bewis för att golfströmmen från Florida sundet gär di rekte till dessa öar, hwilka norrmännen mocket betecknonde döpt til Golfftrömg-öarna. Hwilken kraft solen eger äfwen wid dessa breddarader frame går bland annat deraf, att temperaturen ett år från ven 20 till den 25 juli steg ända til 37 ara: der Celsius i solen. Man tan deraf lätt sluta till bwilken fråtande inwerkan den utöfwar på isen. sig med och begär råd och hjelp af en exa