fista fakultetens lärare more lika stränaa i fina sordrngar, stalle vet för en student åtgå 19 år för vinnande af filesofie-dokrorsgraden enligt de numea stärpta fordringarne. Tjigosju lif i wälbehållna kistor flyttades i tors dags jran Lunds domtyrtas förra torn till Kraftssyrtan. Bland liken träffades biskop Winstrups, som efter 200 år är wål bibehållet. W. dog d. 28 december 1679. Liket wisar, att W. warit en lång, mager man med frumnäfa och muntascher. Häns derna äro försedda med handskar, liknande Karl XII:s. W. war en af de mägtigaste män både i Danmart (hwars siste biskop i Lund han war) och sedan i Swerige. Konungarne gåstade gerna hos honom; han war berömd för snille och lärdom och mar en af de ppperssa talare samt war eerhördt rik. Han inwigde Lunds universitet den 27 januari 1668 i närwaro af Gustaf Baner och en stor stara af allt, hwad landet ägde mägtigt, och talade då från preditstolen i Lunds domtyrka om Karl Gustaf, fom han liknade wid David, om Karl XI, fom liknades mid Salomo od) om den nya atademien, fom jemfördes med Jerusalems tempel. Kristina Nilssons debut i Petersburg. I ett rystt blad låsee: I lörtags vebuterave m:me Nilsson fom Orhelia i Hamter, bwilken toll anses såsom hennes bästa. Oaktadt sitt europeista rytte erböll bon icke ett så warmt emottagande, som tilföl Patti, wid dennas första upträrande på wår scen: tå bröt en storm af applader lös, som stakade teatersalongens wänaar, hwarsjämte strox i början en mångd buketter offererares henne. M:me Niloson helsares deremot endast af nånra swaga forta banrkloppningar. Men ju längre operar framskred, resto mera hänrydtes publiten, och m:me Nilefon råttfärdigade fullkomligat det europeiska rykte, om ywilket wi bittits entast bört. Hennes framaöng öfmertröffare till och mer ven förtingning, Patti upwäckte wid fin första debut iSomnambula. Erter eperans slut svarstannade hela publiten på fina platfer och de mest entusiastiska applåder och framropningar fortsattes utan änta. — Om Kristina Nilssons rebut skrifwes i A3ournal de S:t Petersb.: Det war den 28 oftober, fom den selebra artisten för törfta gån gen presenterate fia för mår publif uti Hamlet. Hennes framgång bos ess war ögonblicklig och full: flänria. Hennes mycket starka sopranröst har tre oktover — någonting nästan oerhördt (från con: tre-fa till fa aigu). De böga registren äro ide starpa, utan af god klang. Ärtisten toa ett böat re bemel, och höll ut tonen crescendo, lifasom om ren warit i midten af tonskalan. En manlig fonz serterande wirtuos tager en bög net, lemnar den, omgifwer den met en krets af solfsegaics och åters tager gten igen! M:me Nilsfon är, Gud mare lof, ide en konserterande, utan en tramatift wir. tues, en fångerfta, fom låter oss förstå den musi taliska tanken i dess innersta djup. Hon tillägger intet till kompositörens vokala text, bon genom trånger ten och låter den fomma till fullt erfön: nande. Hon är fulländad attris och den votala och dramatiska aktionen gifwa hwarandra banden hos benne. Hennes sätt ech rörelser äro utmärkt ristinguerare, få att säga mafestätiska. Me:me Ni 8 fon tyckes liksom uplysa scenen, få blond är bon! Enhålliga applåder bröto löst wid anblicken af denna fympatetiska gestalt, fom uttrycker ven älftwårda öppenbet och godmoedigbet, hwilken utmärs ter de skanrinaviska folfen. M:me Nilesons ut: märkta egenskaper såsom artist bare lätit of önska att få böra benne uti en mindre sökt och mer få ott såga musikalisk musik. Hamtet är ett up penbart plagiat, som bar mycket af Meyerbeer, Mentelssohn och Offenbach, men ganska litet af Ambroise Thomas, direktören för konservatorium i Paris. Engelsmännens karalkteristik. Den utmärkte franske litteraturbisterikern Taine bar aifwit följande skildrina af det engelska nationallynnet och def yttringar bes folkets olika klacser: En fast och stor pliatkänsla, en wärklia allmän anda, en bög tanke om bmwad en gentleman är ffultia fia fjelf aifwer de engelffa aristokraterna den moraliska öfwerlägsenhet, fom skänker berättigande åt magten. Antagligen har man allt seran de gamla grekiska städernas tid alrria fett en mera sund och fullständig utweckling of människans upp: fostran, srällning och börd. De hafwa rest genom bela Europa oc) ofta ännu länare; de känna olika ländere språf och litteratur. Deras döttrar läsa med lediapet Schiller, Manzoni oh Lamartine. Metelst revyerna, titningarne, de otaliga geograsiska och statistiska arbetena och resebeskrifningarna hafwa de werlden på sina fem fingrar. Och det är ingen fara att denna elitklass urartar till tet: teri; den förnyar fia: en stor läkare, en skarpsin, nig jurist och en ryktbar general mottaga aretftapet och arunda familjer. När en fabrikant eller köpman har förtjent några millioner, är hans första tonke att förwärfwa en jordegendom, hang far milj bar slaait rot och deltager i landets styrelse. På tetta sätt rekryteras den aristofratiska plant: