af sivilältenskapet beträffar, jå stär detta på dan ordningen icke endast i Preussen, utan äfwen i Sachsen. Grefwen af Cbambord har skrifwit ett bref till deputeraren Larochette, hwars wäsentliga innehål är följande: Tillämrandet af re republikanska ideerna leder till secial anarki. Att återföra ordning i vet inre och att återgifwa Frankrike dess matt ftällning i det yttre fan lyckas endast genom att återwända till den traritionela monarkien. Endas: denna är konserwativ. De senaste pilgrimsfär: derna bewisa, att den katolska tron på nytt make var upp. Republiken hotar den religiösa friheten. Frankrike är katolskt och monartiskt. Skrifwelseu slutar med det yttrande, att triumfens dag är en hemlighet, fom endast Gud känner; men wi lita på att Frankrike skall upfylla fin mission Eus ropa och päfwedömet behöfwa Frankrike; derför fan en gammal kristen nation ej nå unver. De sernaste malen till nationalförsamlingen i Franfrike eade rum d. 20 d:s, bwilfen daa mans ligen begagnas i och för mwalförrättningar och alls männa omröstninaar, emedan walmännen då ej hindras af sitt arbete. Det mar för 7 departis ment, fom medlemmar af nationalförsamlingen skulbe utses. Den oro, som i början af oftober herrskade med anledning af dessa sju återwal, till: skrifwes i wäsenrtiig mån Gambettas agitation i Grenoble och Annecy, der han, bland annat, hade ytrat, att det radikala partiets seger i alla 7 walkretsarne skulle blifwa ett få betydelsefullt tillfånnagifwande af den allmänna opinionen i landet, att nationalförsamlingen ofördröjligen måste up: lösa fia. Tillika hare Gambetta warnat sina an: hängare för att wålja någon kandirat, fom förut hyst monarkiska sympatier, till och med om han låtsat fia göra detta för att befrämja sitt enet partis fördelar. J Gironde segrade republifaners nas kandidat Caduc oaktadt napoleonisternas ans strängninaar för sin kanridat, förre inrtifegministern Forcade de la Requette. I Oise searade republifanen Gerard i Jndre et Loire waldes re publikanon Nioche, i Vogeserna en radikal advokat Maline, i Morbilan waldes Martin och i Calvas dos likaledes en republikan Paris; i Alaier är utgången ännu ej känd. Bonapartisterna äro öfs weralt slagna. Fransta regeringen har åter infört den infreftion öjwer bokhandeln, fom fans under fejjardömet, men borttogs wid septemberrevolutionen. Engelska regeringen utsånder en expedition til Zanzibar för att åöwåaabringa slafbandelns unaers fryckande och öpna förbinrelse med Livinaitone. Den tyska nautiska föreningen har wåntt sia til rikokansleren med begäran, att denne måtte hos engelska regeringen utwerta tillåtelse att få ans lägga en nödhamn på Helgoland, och furst Bismarck har af denna anledning widtagit ätskilliga åtgärder i denna riktnina. J Portunal gör Ioternationate snabba framsteg. Sällskapet bilrares der i november 1871 och bade då 32 medlemmar. J qnuari derpa räfnade det redan 327, i auausti 2.750, och sedan def bar det tillöfats med 40 till 50 nya medlemmar i månaden. hää3 —————