Norrländska Korrespondenten – 19 oktober 1872, sida 3

Karl Marx om Jnternationale. (Ur Göteborg8-Poften.) J ett bref från Haag till parifertidningen Svir af den 7 dennes läses: Jag har nyligen haft ett intressant samlal med Karl Marr i egen hög person. Då jag i förmiddags promeneras de på Sdemweningen-platjen med en kamrat, hr de B... mötte wi generalsekreteraren i Jnternationales generalråd. Han åtföljdes af fin hustru oc) fin dotter. Wi Hade träffat hwarandra på fongreåfen, och sedan wi mätt hwarann med ögonen, wexlade wi efter ett par sekunders twekan en nås got fall och yiterst tvungen helsning. Min kamrat och jag wille just gå wida e, då Karl Marr wände sig till oss med en mydet artig förfrågan, om hwilka tidningar mi reprejens terade på kongressen. Jag nämnde 7Soir, och Hr de B... uppgaf namnet på en ryff tidning, hwars korresp. Han är. Derefter uppstod utan den ringaste anledning från mår sida ett politistt och ekonomistt samtal mellan den socialistiske le daren och oss, eller rättare emellan honom och den ryske korrespondenten, och jag meddelar här innehållet af detta samtal, hwilket jag genast derpå nedskres efter minnet. Karl Marr talade först om de twister, fom länge rådt inom In ternationale, men nu fommit offentligt fram å kongressen. Det finnes f. n. twå partier ibland off, sade Han. vPå den ena sidan står autoritetspartiet,som infer nödmäns digheten af en klok och betänksam ledning, men blott söker efter ett tilljälle att göra sig gällande, om det än skall ske genom wåldsamma medel. Man gör, såsom Baillant sade i går, icke frå i något annat förhållande till de högre fladserna, ån stridens. Wi wilja ha werkliga händelser, för att på dem lägga grunden för mår filosofi, och mi önska fe dess fa händelser för att funna uppträda aktivt i öferensftäms melse med måra principer. Då måste ni skynda er. VWi stola låta händelser få Ha fin gång. Ni skall få ie! Innan ett år gått till ända, skola Frankrike, Italien, Spas nien, Schweiz, Portugal, Belgien och Holland förena fig, för att blott utgöra ett ftort, fritt område utan gränfer. Ni ffall jå se! Tiden för wårt herrawälde skall komma; det är säkert, det framgår med ödesdiger nödwändighet af förhållans dena. Wi ffola måhända bli tvungen att begagna wåld; men då matten tillhör dem, som ha den numeriska öfrver wigten, och detta är i aldra högsta grad fallet med oss . . . ÅJa, Internationale råder öfwer de stora bataljonerna(Les gros bataillons, ett wanligt uttryck för den råa fyr: tan). Dpdet riktigt, men dessa bataljoner äro ännu ide orga: niserade. Om wi äro de starkaste, skola wi snarare bli der moraliska, än den fyfiska makten; men wi skola framför al bli den organisatoriska matten. Wåldsamma händelser, blo. diga skakningar ha wisat, att der det ide finnes någon orga: nisation, der finns det als ingenting. Kommunen i Paris t. ex. vTymwärr, ja! Der war brift på organisation och enighet Man sönderslet hwarandra i striden, fom hade fin rot i ä regirighet, giriga begår och passioner . . . Låtom oss förf wara organiserade, och werlden skall tillhöra oss, def sann erre. Er, Karl Marr? 7M8 ide! Personerna äro intet, gemensamheten är alt Att mertden ffall tillhöra of, betyder, att hon skall tillhörarbetet. . Pien Hwad tänter ni då göra med kapitalet?