wäskorna i Sillre och Boda, blifwer befordrad båda postdagarne. Afgiften för bränwinsförsäljning i Söderhamn under försäljningsåret 1871—72 utgör ett belopp af 10,400 ror, deraf starens behållua andel utgör 6,210 rer. (S.-P.) Ordensutnämningar. I extra ordenskapitel i Aachen ten 11 sistl. sept. utnämnde tonung Carl tio perfoner till riddare af olifa ordnar, Kommg Carl XV:3 testamente. Sedan ett af fromtidne konung Carl XV i lijstiden den 3 febr. 1872 uprättadt testamente under kronprinsens och kronprinsessans af Danmark härwaro blifwit öpnatt, bar fal. m:t den 15 d:s, mid föredragning af detta ärende, uprragit åt justitiekansleren att widtaga de laga åtgärder, som erfordras för att åt testamentet, i hwad det innefattar gäfwa till swenska staten, bereda gällande kraft. Testamentet är af följande lydelse: Testamente. Härmed förklarar Jaa Min yttersta wilja wara, att efter Min död ej mindre den konstsamling af porcellaine, glas, emalj m. m., fom finnes upptas gen uti en år 1871 i Wien tryckt katalog, jemte ett i uummerföljd dermed fortnående bandskrifwet bihang, än oc de Mix tillhöriga somlingar dels af medeltidsoch orientaliska wapen, rels af nov: diska konstnärers taflor ffola tilljalla Swenska Sta. ten, mot förbindelse att dessa samlingar, af hwilka den sistnämnda bör till National-Museum och mas pensamlingen til Lifrusttammaren förflyttas, för all framtid wårda och underhålla. Derjemte har Zag, genom detta Mitt testamente, welat ät Den, fom efter Mig ärfwer den Smwenffa thronen, med full eganderätt öfwerlåta dels ameublementet i de stora wåningarna 1 och 2 trappor upp å Stockholms Slott, för få midt dets samma Mig enskildt tillhörer samt ej inbegriper i hwad Jag bär ofwan till Staten skänkt; — bör rande till ameublementet hänföras waser jemte andra prydnader, dock ide taflor och flutpturarbes ten med dessa sednares sotställningar, — dels oc alla Mia tillhöriga inre och yttre inventarier wid be af Mig dvijponeradve Lufiflotten, utom wid Ulriksdal. Till yttermera wisso hafwer Jag detta testamente i tillkallade wittnens närwaro egenhåndigt underskriiwit, fom skedde å Stockholms Slott ren 3 Februari 1872. Carl. Att Hang Maj:t Konung Carl XV med sundt och fullt förstånd samt af fri wilja förklarat oj: wanstående för ess till innehållet obekanta hands ling innefatta Hand yttersta wilja samt densamma enenhändigt undertecknat, få wi, för sådant änrars mål tillkallade och på en gång närwarande wittnen härmed intyga, Stockholm den 3 Februari 1872. Jehn Lilliehöök. Henric Gyuenram. En sägen, fom på sätt och wis får i fammanhang med det kungliga dödsfallet och fom man bar anledning tro wara fann, berättad fålunda i 6v. Merb.: Wid ett besök i Skåne för flera år tillbaka sammanträffade konungen under ett läger på Bon arps hed händelsewis med en spåkvinna. En mänad militårer och andre hade låtit spå sig och hjertligt skrattat åt gummans förutsägelser. Af: wen konungen gick fram oc) räkte handen åt pro: fetissan. — Nå, fan vu frå mig också? fare for nungen. Såg til att börja med hwem jag är. — Kvinnan betraktade konungen med forskande blickur, drog honom något afsides samt fattade bans höara hand och granskade noga linierna ders uti. — Ni är kung Carl den 15:de, fade hon, och en af ert folk älskad konung. Förr war ni hertig af Stäne, ni tillhör också skåningarne och ni skall en gång dö på skånsk botten. — Nå, nåär skall detta ske? Stall det ske snart? genmälde konungen, skrattande. — Ni tyckes lefwa för fort, herre, jwar rade spålvinnan; men ännu ett tiotal af år har ni kanske på er, och ni kan wara tryag för alla