skränkt sia till hwad enligt etiketten, hofwen emel. lan, ansett oundnänaltast. De af sändeburen fom ide sörut moro tetorerade med slerkorjet al Swärctsorten, lära bafwa fått retsamma och de lom tedan buro det hafwa emottagit Storkorset Aassie Åu Hrrz Så lärer fejferliaa öfters oc I a) sta generalmajeren greswe Pejacsevie RMederländska generalmajoren Tolsma samt preussista generalen Stemecker deforerats med Swärdsordens stortors; rysta generalen Wrangel, preussista generaten Hon Boyen samt baverska generalmajoren von der Tann hafwa fått S:t Olofs Ordens stortors. äfwenså omtalas att adjutanten hos österritiska sändebudet kapten Bakanovie (om namnet är rätt återgifwet wåga wi ej narantera) erbålit swårdsordens rirdaredekorationer. Afwen i dessa ordensutnämningar fyneg ligga lif fom en antydan om tonuna Oscars tanke att stärse bafwa fina båra riken od) deras institutioner förenade för sin blick. Om ten aflidne konungens testamente gå forts farande rykten utan att ännu något derom med wissbet blifwit kändt; man wet blott att detsamma i närwaro af några få personer öpnats och att dispesitioner skola wara träffare hwarigenom får wäl Ulritedals samlingar fom alt hwad på k. slottet gjorts för dess möblering och försköning kommer att förblifwa i orubbadt skick, möjliaen med undantan, hwad det setnare anåår, af fpes sielt upråknade konungen enskildt tillhöriga effetter. Då man wet att den framlidne konungen jjelf dels inköpt, dels i gamla undangömda wrår på k. slottet upsött många konstföremål, såsom erempelwis dyrbara gobelins, sedermera upsatta i flottets gemok, är det af interesse att weta det dessa icke komma att lemna slottet och landet för att till Danmark öfwerföras. Hwad som föreskrifwits om de på Ulrikstal befintliga dubletterna af jällsynta porsliner m. m. känner man ide. (Berättelsen om att en af wåra utmärktaste skädespeler. skor wid k. teatern skulle blifwit ihågkommen i testamentet med en lifstidspension af 4,000 rdr är helt och hållet gripen ur luften). Såsom wi en pång förut nämnt antages det wara afajordt att konung Oscar ide kommer att inflytta på k. slottet, under winterns lopp åtminstone, och man har anledning tro att h. m::t tills widare ide heller kommer att göra någon ftörre förändring i fin bofftet, utan bibehälla status quo. Det har berättats att h. m:t ämnar göra en resa till Norge; men då personer, fom derom borde wara underrättade, ife hört att en fåran för närmaste framtiden ifrågasats, torde den först längre fram fomma att företagas. Bland de wiatigaste, om ej det wigtigafte, af de ärenden fom förefomma till näfta riksdags pröf: ning, står frågan om reformen af wåra lärowerk. Skolkomiten har, fom bekant är, till k. m:t afgifwit ett omfattande betänfande och man motser med stort interesse att få del af dess innehåll. Denna ifwer är få mycket mer berättigad fom vet säges att betänkandet utmärfer sia för en grundlig och omforsäfull vpröfning af ämnet och att flera taww fodligadra med fiffror omtwistade före ul rrvckta i arbetet. Arbetets oms fäng0 4 280 skrifna ark — oc) mängden af sifferupgifter gör likwäl att tryckningen, fom genast efter betänkandets aflemnande till regerinz aen lärer hafwa påbörjats, icke hinner att få snart som allmänheten önskar, fullbordas, oaktadt man wet att tryckningen påskyndas få mycket fom möj: ligt och att br ecclefiastikministern updragit åt en skicklin person att uteslutande sysselsätta fig med lorrekturläsningen. Trots dessa anstrångningar torde knappast med säkerhet funna wäntas att arbetet lemnar pressen förrän tecember månad ingått. J alla fall skulle det då blifwa färdiat nog tidiat för att rifgdaggmännen hinna taga del deraf innan den konal. propositionen, fom man intager kommre att till riksdagen asgifwas, frame sägaes för densamma. Skulle komitsens betäns kande först öfwerlemnas till några auktoriteter att derom yttra sig, wore ett skyndsammare afgörande otänkbart; men man bhoppag och tror att br eccles sastitministern finner ärendet genom tfomitng ar. bete nog utredt för att derpå grunda en fram tällning till riksdagen. Wi tro att hand warma nteresse för underwisningen bringar frågan, i ywad på honom anfommer, till en fnar och lyds ig lösning. På begäran af näftlidne riksdag bar en komite edan i somras, eller egentligen sedan i höft, då itbetena på allwar börjat, warit i werksamhet för tt uttala fia med anledning af hr Nordenskjölds notion om åsskilliga låärowerls i bufwudstaden ummanslagning till ett stort teckniskt lärowerk, om bar utseende af att wara ämnadt blifwa ett eckniskt universitet. Komiten bar till sekreterare yckats få professorn mid teckniska institutet br Dahlander, en kunskapsrik och erfaren man, och å man wet att ej mindre ordföranden professor sarlsson än äfwen flertalet ledamöter äro lifligt nteresserade sör den teckniska underwisningen, kan nan wara öfwertygad om att af deras arbete skall ramgå ett för saken betydelsefullt resultat. äfwen sei