Norrländska Korrespondenten – 1 oktober 1872, sida 2

SEpdosball d. 1 Oktt. J Swerige — eller som man ej utan skäl nu skulle tunna skrifwa: i Swärje — swäres sedan några dagar alldeles okristtigt. Tro: och huldhets ed affordrar den nye konungen ej blott af fina äm betss och tjänstemän utan och af alla öfriga trogna undersåter. I hufwudstaden ha hwarken gesäller eller foltskolornas lärarinnor fluppit undan. Detta lär wara första gången det älegat kwinnor att af lägga trohetsed till majestätet, men torde kanske i följd af tidernas kritiska beskaffenhet warit af behofwet påkalladt. J dag wid ett-tiden har härwarande cclesiastika imbetsoch tiänftemän, å elementarlärowerkets lofal, gått den begärda eden. Som bekant är det ide länge sedan de beordrades aflägga sådan ed till den nu aflidne konungen. Stadsfullmägtige och öfrige stadens innewånare äro kallade att i morgon middag inför magistrateu edeligen förpligta sig till att med lif och blod förswara det kungliga wäldet, hwiltet sålunda trots alla olycksbädande profetior, lär tomma att ännu länge äga bestånd. Det be rättas om Carl XV att han, wid anblicken af wåra dagars reformatoriska sträfwanden och demokratiska anda, ej trott på möjligheten att för någon fynnerlig lång tid uppehålla det monartiffa ftyreljesättet, om hwiltet han lär hafwa sagt: Det går nog i min tid, men sedan . . . . För wår del tro wi att hwad sedan skall inträffa i wäsenotlig mån kommer att bero på den ställning allerhögsta wederhörande intaga till de många olösta famhällspror olemer, fom fordra att behandlas.