Norrländska Korrespondenten – 19 september 1872, sida 3

ett af de distrikt, fom idkade den största boskapsskötseln. Hwad som dock under alt detta förblijs wer en tröst är, att: helsotillståndet i allmånhet wisat fia port och att inga epidemier yppat fig. Kejsarne af Ryssland och Österrike hafwa nu rest bem igen, och berlinerne hålla på att bortfopa spåren af festligheterna och ätermända till hware dagslifwets erformighet. Nägon posttiv winst af kejsarmötet kan man swärligen uptäcka. De berlinska tidningarna äro själfwa de första att förklara, det man allteles icke kan tala om någon sammanslutning mellan de tre makterna, hwilken skulle hafwa till följd ett gemensamt upträdande litsom efter 1815. De baf:wa hwar för sig få mycket att göra med fina inre angelägenheter oc) hafwa få mångfaldiaa upgifter ör sin werksamhet i detta hänseende, att ett ges gemensamt upträdande i yttre frågor hwarken är lämpligt eller ens rådigt. Förrelen af mötet, får ger cn tysk tirning, ligger teruti, att all spänning mellan de tre måktigaste ritena i Europa är fulltomligt afläagnad; om man witrrört de yttre frå gorna, Hule tenna fördel strox statt på spel. En fåran öfwerensstämmelse är, fom man lätt finner, af temligen owiss beskaffenhet, wisserligen ide unter nuwarande lugna förhållanden, men så mycket mera, när omstäntigheter inträda, hwilka ide tillåta någon af tre tre stormakterna att ivtttaga äskärarens lugna hållning; vå torde famstämmigheten ide länge funna bewaras. Något aftal om gemensamma åtgärder iteninz re politiken fon heller ingalunda hafwa i fråga tommit wid mera bemälta möte, all den stund de tre staternas författningar och inre förhållanten äro få olika. J stridigheterna med ultramontanerne t. ex. kan ju det protestantiska Preussen allteles ide, gå band i hand med tet tatholska Österrike. Å andra sidan åro ju också arbetares förhällandena i Ryssland af en helt annan beffaf: fendet än i de twå andra staterna. De levande statsmännen hafwa mwisserligen wid sitt fammanträffande i största allmänbet uttalat fina äsigter om dessa oc andra för nutiden wiatiga frågor; men härtill lära också, efter att hwad man kan finna, reras förbandlingar bafwa inskränkt fia. Å krigsskadeersättningen til tyskarne har Franf: rike den 6 dennes inbetalt den femte halfmilliar den. Betalningen erlades i Strassburg. Enligt jördraget i Versailles komma tyskarne nu att ut. rymma departemangen Marne och Haute-Marne. Marskalk Bozaines rättegång får med hwarje vag alt förfärligare wiat. Ej endast Bazaine själf blir alt swårare inwecklar, utan untersökningen bar updagat, att framstående personer, fom man förut trott hafwa intet att göra med denna sak, hafwa warit hang merbrottsligar. Stiljedomstolen i Genkve lär komma att ådö. ma England en stadeersättning af 45 milio: ner rer.