Norrländska Korrespondenten – 17 september 1872, sida 2

stå främst på dapordningen nämligen, frågorna om beffattning8-, förfmarsoch underwisningswåsendet samt frågan om utsträckt rösträtt. Ystads Tidnina, som wet att härom berätta, förmäler ingenting om de uttalade åsigterna i nämnda jragor men tillägger, att den walde riksdagsmannens manliga ord, hans klara utweckling af de framfar stode ämnena och hans stora wältaliahet gjorde ett högst fördelaktigt intryck på alla gästerna samt att, sedan kaffe och bålar serverats i trädgärden, ter den artige artige wärden länge underhöll fina gäster, alla woro belatna med walets utgång och med en angenämt tillbringad wacker sommardag. Wetenskapsman. Enligt Aftonbladet från Helsingbora tilhanvafommet telegram bar den betane te holländske läkaren d:r Metzger, hwilken genom anwändande af bet af honom upfunna lätesättet botat prins Gustaf för dennes åkomma i benet, på inbjudning af prinsen -regenten ankommit till Swerige. Memento för kvacksalware. Å lasarettet i Halms stad afled häromtagen en skjutsgosse, fom afbrutit benet. Bonden, som fick i updrag afföra den ffa bade till lasarettet, förde i stället til en i tratten boende lvacksalware, hwilken behandlade benbrottet så oförnuftigt, att man å fjerde dagen nödgades till lasarettet inforsla ynglingen, fom efter 8 dar gars fmåra plågor derstädes afled. Kvacksalwaren kommer nu att wid wederlig domstol atalas och befordras till wälförtjent näpst för sitt Åbondförföl att laga sönderbrutna ben. Domare od nämnd. Den betante Hypias, fom i somras blef af nämnden i Bjäre härerssrätt dömd til 3 års straffarbete för hemgång och tnifsbuga, klagade i hofrätten öfwer vomen, men fid deri ingen ändring. Han anfån det ej tjena till uågonting att äfwen försöka fin lyda i högsta doms stolen, bwadan han nu i Malmö undergår det honom råttwisligen ådömda straffet. — Som man torde, minnas wille v. häradsh. Ringius att Hy pias skulle undergå endast ett års straffarbete, en bom den nämnden fann wara allteles för mild, och hofrätten tyckte att nämnden bare rätt. x vÖrfilsmålet i Göteborg. Den officer wid Göta artilleriregemente, en underlöjtnant Sands berg, hwilfen, fom man torde minnas, unter fed naste möte å exersisheden mid Götebora på ett högst olämpligt sätt tillrättawisade en bemäringgynalina, bar wid i förra medan hållet majorsförbör dömts till några dagars arrest på eget rum, Koleran. J Helsingfors bar feran den 26 aua. intet nytt sjuktomefall inträffat. I Tammerfors hade till den 2 dennes 16 perfoner aflivit i kolera. 3 Viborg inträffar emellanåt ett och annat fall. Om socialismen. Wit ett möte i Roeskilre, der biskop Monrad nyligen stälde sig fom riksdagsmannakandidat, vttrade ban bl. a. följante lifa sanna som snillrika ord om secialismen: Det ifs wes tre flagg secialiemen, en menstlia, en djefz wulsk och en bimmelsk. Under den rent menskliga socialismen söka arbetarne att förena fina krafter för att betryaga sin framtid, möta nu tidems beswärligheter och genomdrifwa fordringar, som de delwis ide förmå att göra aållande. Han Fans drar ingalunda denna förening af krafter för att genomföra arbetarnes wilja, om ren båler fia inom laglighetens grånser och med wåld will twinsga de enskiide till att rätta fia efter teras beflut; men man måste djupt betlaga, att desja strider bereda samhället ech isvnnerhet arbetaren själf ofantliga förluster. Den pjewulska sosiatismen gär ut på att underaräfwa egendomen, familjelifwet och samhället, såwäl det borgerliga som det religiösa; den predikar hat mot arbetsgifware och will rifta fina anhängare aenom att plundro. Den himmelska socialismen går en motsatt wåg, den lärer ide att taga utan att gifwa; den öpnar mens niskans band och styrker benne att hjelpa och uns derstödja, underwisar benne uti att upoffra sig, den ena för den andra; den sammanfaller med kärleken. Så font ret nu är, att på jorten ingen bar älskat fom wår frälsare och upoffrat fia få fom ban, få är han altså i denna mening den störste socialisten. Jnternationales sammanträde i ensdags i Haag mar modet stormigt. Frågan om konaressers leds ning skulle handhafwas i fentral eller federativ anda, war åmnet för en häftig debatt, fom ins werkade på den följande omröstningen öfmer fullmagternas giltighet. De spanska ombuden lems