———— —— Kp Från Utlandet. Från Paris medvelas den 23 auausti ett famtal, som Thiers haft med Gambetta, då han föregående wecka fom till Paris för att taga ordfö randeskapet i ministerrådet. Korrefpondenten frifwer: För detta diktatorn wisade fia wid detta til fälle ytterst moderat och lofwade, då ställningen war särdeles osäker, att hålla fia fullkomligt lugn. MNi misstager er, fade han til Thiers, när ni tror, att jaa i detta ögonblick önskar öfwertaga regeringen. Om jag nu komme till styret, skulle jag icke finna 15 prefekter i det radikala partiet. Jag har gjort denna erfarenhet förr. J Tours fann jag icke tre personer, på hwilka jag kunde lita. Det radikala partiet är ide heller tilrädligt dissiplineradt och skulle ide höra mig. Ni är allena den man, fom fan beherska det. Om fem år stola förhållandena bafmwa förändrat fig, och vå skall jag blifwa möjlig. På Gambettas fråga till Thiezs, om han trodde, att Bismark skulle understödja någon af de tre pretendenterna (feje far Napoleon, Chambord eller grefwen af Paris), utbrast Thiers: Nej ingen af dessa; om han will understödja någon, more det snarare prins Napoleon. Enligt presidentens åsigt fule Biesmark wara stämd för honom, dels emedan han är Victor Emanuels swärson och en motståndare till jesuiterna och dels emedan han, hwad anginge krigiska eventualiteter, erbjöd större såkerhet än de andra tre pretendenterna. Mest anmärkningswärda äro Gambettas yttranden rörande de militära angelägenheterna. För detta diktatorn talade mot bildandet af en stor arme, då denna ännu skulle wara ganska onyttig. För öaonblicket och för längre tid skulle ett krig wara alldeles omöjligt. Det skulle leda till ett fruktanswårdt nes derlag för Frankrike och til def fullständiga undergång. Det enda, hwarmed man för ögonblicfet borde sysselsätta fig, war reorganisationen af finanserna och förwaltningen för att derigenom öka landets wälstånd. Thiers tycktes icke fulfomligt dela Gambeltas frerliga itcer, utan yttrade, att Frankrike saknade talanafulla generaler, hmwilfet gjorde ställningen ännu swårare. Thiers och Gambetta skildes i det bästa förstånd, och detta samtal har säkerligen ide warit utan inflytande på den moderata hållning, som Gambettas organ Republique francaife under den senare tiden ntagit. Jtaliens regering bar fatt fia besittnina af det stora jesuiterklostret i Rom och endast lemnat kvar åt jefuitergeneralen en del af klostret. Den stora bygnaden fom fan lemna tak öfwer hbufwur det åt 4. till 5,000 menniskor, skall nu till största delen blifwa kasern och bysa en afdelning af aAenikåren. Snart skola skiljemurarne skilja det rör: liga kasernlifwet från de dystra salar och kamrar, i bwilka pater Becky skall fortfarande smida sina planer. Grufarbetarnas i de engelska stenkolsgrufworna ftrife, eller öfriga orsaker, fom bidragit till den stora prisstegringen å stenkol, har ledt till en på följd, fom säkert ingen kunnat ana. England, fom försåg hela werlden med fina fmwarta dia. manter, hemtar nu stenkol från Belgien. Ett ångfartyg medförde i tisdags 100 tunnor stenkol till Grimsby, der de såldes 4 shillings pr tunna billigare, än de engelska. Wisserligen betyda 100 tunnor i och för fia ganska litet, men sjelfwa far ten skall troligen ide wara utan inflytande på kolpriserna. Newyork den 29. Regeringen bar blifvit offi sielt underrättad om, att skiljedomstolen kommer att afgifwa en för Amerika gynnsam dom. Man wäntar att prosessen skall wara slut i medio af september. Berlin den 30. Till kejsarmötet hafwa anländt: kronprinsen of Sachsen och storhertiaarna af Bas ten, Sadfen-Weimar, Mecklenbura Schwerin, och Oldenbura, hertigarna af Anhalt, Sachsen Coburg, Sacfen-Altenburg, furstarna of Schaumburg, Sc5öhwarsbura-RPupolftapt och Linne Detmold