Norrländska Korrespondenten – 31 augusti 1872, sida 2

Ett litet exempetl tl illustration! Efter att hafs wa erfarit prof på ett artigt tillmötesgående af stationsinspektoren wid Charlottenberg, beswarade ban några tacksamhetsbetygelser med det swaret: ingenting annat än min skyldighet. Den närmaste norska stationsbefärhafwaren utlät sia till swar på en begäran i samma syste fom gjorts mid Charlottenberg: Seg vil fe til hvad jeg fan pijöre, J sak blir skilnaden ej få stor men — sättet! Men en fat, fom järnwågsstyrelsen i Norge, åtminftone på wägen mellan Eharlottenberg och Kristiania, dragit försorg om till pasjagerarnes bekvämlighet och fom den fmwenfta trafikstyrelsen tills dato uraktlätit att twänne sistener med drickswatten, fom hålles friskt genom emellans åt inlagd is, finnas i hwarje äfwen af tredje flags jens wagnar. Då mon inpadats i en låda fåran som en tredje klassens wagn i Norae, i hwilken man måste fitta utan ryggstöd på ede mellersta bänkarna och der somliga af de små fönstren äro fastsittande och ej kunna släppas ner, är det en stor wälgerning att hafwa tillgång på friskt mats ten, men det är under sommartiden i hwilken järnwägswagn fom helst ett få stort behof att det förefaller besynnerligt att ej bos of, litsom i Norge, blifwit för länge sedan afhulpet. Men upfattningen är wål olika, den ena föredrager hwad den andra finner olidligt, såsom syntes af en kenversation mellan twå medföljande swenska passagerare i samma wagn som er brefskrifware: Det här är både odrägligt hett och odrägligt trängt, man kan hwarten sträcka ut benen eller taga fig en lur. — AH, jag tyder inte det är få jarliat, jag bar sofwit rätt bra en stund. — På bäntar utan stöd! Det ffa wara kåra bror, fom fan sofwa i alla direktioner! — En olägenhet för vem, fom medfölja blandarde tåget från Charlottenberg till Kristiania, är att man blir utan middag om man ide tager fina färffilda förfigtighetdmätt, Det heter wisserligen att wid Kongswingers station finnes restauration och att der göres ett uppehåll af 17 minuter, men den fom tror att man i likhet med hwad fom fler på swenska järnwägarne blott behöfwer på till ett sufadt bord och taga till godo af de ferverade läderbeterna, blir illa lurad. Har man ej wid en annan station förut anmält att man önskar en middag af warm mat i Kongswinger, får man taga til taffe med några tarfliga smårgåsar, fom är alt hwad i matwåg hälles i beredskap för hungriga resenärer. Wägen är wisferligen utomordentligt wacker på mänga ställen, såsom t. ex. der järnwägen framgår intlämd mellan höga tmärs branta berg till wenster och det långa smala men stätliga Aglangsvandet til höger (ver i paren thes jagdt särnwagnen tycks hafwa en wiss benä genhet att litet emellanåt luta wål påtagligt åt wattnet till), der Kongsvingers stad och skans fu nae på en betydlig höjd, och der banan, ganska länge löpande längs efter Glommen, erbjuder åts stiuiga vyer öfwer måktiga forssar, utefter hwilta massor af huggna träd söka fis wäg till resp. exportörer; — men alt det sewärda, bur anges nämt det än tillfredsställer, skulle wara — meds gifwom bet uprittigt — ändå angenämare med tiljats af mera substantiel föra. Wi lyssna unver sårana omständigheter ei fult få gerna jom annars til norrmannens beröm öfwer sitt land då han, med skaldens ord Vofter det stolt for Verden frem At Alle fan fjenve vort berlige Hjem Op vide de Eventyr klare Som Rorges Fjorde bevare, Man blir något kritisk til lynnet och tager sig anletning af att de på Glommen flytanxde flot. torna af trä hafwa ett misstänkt utsende af pit. props, till att tala om den hotande stogsbristen, framkasta en liten wink om huruledes wåra bröder norrmännen hjälpt oss att äfwen förädla må ra skogar till exportartiklar o. s. w. AÅndttigen äro mi i den herrliga Kristianiadalen och frams komma till den i snabb tillwäxt stående norska hufwudstaden. Från järnbantorget kommer man omedetbart in på stadens förnämsta gata Carl Johans Gade, men hwad fom möjligen derom och om Kristiania i kortbet fan wara att föga af en turist, som inhemtat fin erfarenhet på 48 time mar, det stall relaterad i ett kommande bref. För penna gång blott en avis au lecteur od) au voyageurs Försumma icke att genast mid anfomsten lemna edra metförda saker till visitering af ven tjänsigörande tulltjänstemannen, ty i annat fall fan det hända att ni måste kvarlemna en kappsäck till dagen derpå och det kan wara mindre angenämt för den refande, fom famma afton fan behöfwa något af innehållet. Er brefskrifware, som begick det felet att först föta fig ett hotell, och seran, ehuru inom en half timma, före fl. 7 på aftonen begärde att få fina effekter tulldehundlade, möttes af det swaret att tullmaktmäjtaren gått fin wäg och att sakerna ej kunde utbekommas förrän dagen derpå. En lycklig slump gjorde att ett utsändt bud upfnappade i granffapet tullwaktmästaren och på det fättet blef vifitationen, ganska skonsamt och snabbt, det erkännes, ff.aiard ntan att afwafta-a Nan EAA, Nassa