Norrländska Korrespondenten – 29 augusti 1872, sida 1

Sundswall d. 29 Aug. vMUttiefällftapet för Norrlands wäl, fom under måndagens möte konstituerot fig och antagit både namn och reglemente såsom wi i tisdags berättade, började fina förhandlingar följande das gen med att efter votering bestämma att med werkställigbet af föregående dags beslut skulle tills widare anstå och altså styrelsen ej ingå till k. m. med anhållan om stadfåstande af reglementet samt att imellertid förslaget till ordningsreglor bör af styrelsen aranffag, Denna resolution, hmwariges nom i själfwa werket resultatet af första dagens förhandlingar upskrefs och tills widare tillståndet prolongerades, föreslogs af br P. Staff, fom förs mälde fig wid nårmare eftersinnande hafwa fått stora betänkliaheter öfwer att aöra ett sällstap med rent ideela syften till ett aktiebolag med winstutdelning och derför yrkade att Sälsfkapet för Norrlands mwäl borde konstituera sig särskildt, samt fritt och oberoende af alla hämmande reales menten bedrifwa fin litterära werksamhet wid fir dan — om man få mille — af ett aktiebolag; tilläggande hr S. att det wisserligen såge mindre stabelt ut att kullkasta hwad efter en Hel efter middags diskussion beslutit men att det dot wore bättre stämma i bäcken än i än. Jämtlands landsböfding hr Asplund, fom dens na dag tillstådeskommit, understödde förslaget med tlllkännagifwande att han, som först denna dag blifwit leramot i sällskapet i hwilket han länge twekat att ingå, alltid ogillat att det warit ett af. tiebolag och önskade att man retan i början måtte erbålla den lämpliga formen. Derefter beslöts att tills widare endast utaifwa tidstkriften Norrland och dess framtidv, att vå opinionen, såwidt den ailmit fig uttryd i orttomitiernas till styrelsen insända protokoller, ännu ej wore allmänt för utgifwande af en weckotidning läta dermed t. w. anstå ech att öfwerlemna åt u, fom utgör säte för styrelsen, mätte at: Sunds dertill ut Rörande de å föredragningslistan uptaanra elf: wa diskussionsämnen resolverades: 1:o) Att norrlands naturliga rikedomar icke tunna i någon större mån till godo göras, såwida ej norra stambanan utsträckes längre upp i Norrland — (häradsh. Enbiom referdverade sig och wille ba non sans cause efter orden MNorra ftambdur nan infördt ellev enskilda banor). 2:o Att en fåran utsträckning skulle i flera up: gifne afseenden fördelaktigt inwerta på det öfriga Sweriges närinaslif lika fom på sörer om Dal: elfwen anlagda järnwägars trafil; 3:o Att en lämpligen utlagd transitobana mellan Sundswall och Trondhjem är af den stora betydelse att den bör säsom Stambana anses; 4:o Att en fullt ändamålsenlig skogshandtering i Norrland bäst befordras genom a) att skogen får från hemman på ewärdelig tid afföndras — b) att kommunikationerna alt mera förbättras — ech c) att åtgärder till förefommande af flogåeldar widtagas. 5:0) Att ffoastomiteng förslag i 42 I till ffonsordning för Norrland ej bör antagad, emedan deri stadgade förbud mot att utan wederbörligt tillstånd för sågning anwända stock af trär, fom i genomskärning icke innehåller minst 8,3 dec.-tum på ett afstånd af 16 fot från storändan eller 11 dec. tum i storändan och mot att utskeppa sparrar, pitpropps eller annat rundwirke innebär rubbning i eganderätten; 6:o) Att årliga möten mellan Sweriges skogsågare, träwaruexportörer od) förädlare af Mogge produkter böra söranstaltas att hallas på samma tid ort fom sällskapets för Norrlands wäl hålles; 7:o) Att vå en järnwågsförbindelse emellan norsk isfri hamn i Nordlanden och Haparanta, att der sammanknytas med Finlands järnwägsnät, wisserligen är af stor wigt, men frågan derom likwäl är ny, föga bearbetar och af storartade vi mensioner, bemyndigande lemnas styrelsen att anz skaffa nödige uplysningar rörande behofwet, för: månerna och möjligheten af en dylik järnwäg; 8:o) Att ett gemensamt bolag för anbringande af landswägslokomotiw i Norrland ide bör och ide heller skulle funna bildas; 9:o) Att sällskapet för närwarande ej ser sig i stånd att på ett tillfredsställande sätt angifwa de åtgärder, fom säkrast skulle leda till det wisferligen önstkwärda målet att den på landet i Norrbotten nu befintliga stora lösa befolkningen, s. k. linhysingar, utgörande 30 a 40 profent af landt: socknarnes folknummer och den wid lorrbruket bis trädande särskilda — bacdftugufittare personalen blefwe mera allmänt försedd med jordtorp; 10:o) Att åt styrelsen updrages att skaffa till: förlitligt tostnadsföräslag för komplettering och tryckning af ftoaskomirgng tarta öfwer Norrland och i öfriat förebrinaa nödia utrednina; (styrelsen