n. (., hwaraf med last 39 om 5,139 n. I. Från distriktet afgingo 45 swenska fartyg om 5,365 n. l., hwarof med last 21 om 1.914 u. I. Det förflutna året började för Argentinska vepubliken umder höast olyckliga förhållanden. Somtidigt med det efter general Urquizas mord börs jade inbördeskriaet, fom isynnerhet rasade i pros vinserna Entre-Rios, Santa Fe och Corrientes, utbröt Aula febern mid stränderna af floten Par rana, såwål i Corrientes fom i Paraguay, och knapt bade det olyckliga kriaet i februari månad genom Lopez Jordans neterlag och fördrifwande till Brasilien blifwit bragt till slut, förr än flera fall af gula febern äfwen förekommo i staden Buenos Ahres, hwarest den sedermera tilltog med förfärlig wåldsamhet. En af epitemiens första följrter war en fullitåndig stagnation i i alla före rättningar. Genom ett dekret af nationalregerincen påbjöds, att alla i stadens närbet beläana Saladerog skulle stångas; de blefwo sednare fly tade höare upp mot floderna Parana och Uruguay. 3 april månad förorrnades, att alla offentliga embetslokaler skulle stängas under 35 dagars tid, hwilken tidrymd skulle betraktas såsom en slaas fri-tid och under hwilken alla förrättningar skulle hwila; men en mycket längre tid åtgick innan af färsmännen wågade återuptaga ben afbrutna mwertsamheten. Det war att förutse, att renna katastrof skulle föra med fig en kris i ftöpmanna-tverlden, — den uteblef ej heller. För att förebyaga allwarligare rubbningar, föreslog börskomiten, att en prorogation skulle bewiljas utgifwarne af alla inhemska wexlar, på det sätt, att de 35 dagar bwilka woro förklarade för ferie-dagar, på arund af force majeure ej skulle räknas, ett förslag, på hwilket alla banker och större handelsbus ingingo; hwarjemte en ömsesidig bumanitet i transaktionerna anbes falldes och efterföljdes. Ehuru många affärsmån ledo stora förluster, lyckades det dock genom ofwannämnda anordningar att förhindra betypdligare stagnationer, och det dröjde ei länge innan lif och rörelfe åter herrskade inom alla affärsarenar. Härtill birroa i hög grad detta lands prorukters gynnsamma ställning på den europeiska marknaden, hwarest priserna, ifynnerhet på ull, under förlivet år stigit til en böjd, fom man ei fan påminna sig sedan nordameri kanska kriget. Den sednaste hälften af året bar också utmårkt fia genom en owanlint stor omfättning, hwilfen till stor del war en följd af den fompletta tagnation, fom febern förorsakat under årets twänne första kvartaler. Man fan nära en såker förhoppning, att dessa goda tider skola fortfara, och alt tyckes tyda på, att detta land med dess stora resurser skall gå ett ständigt framåtskridande till mötes, om det iden närmaste fram tiven undgår uprepandet af det sorgliga förhål: lande, fom började förlidet år. Nationalregerinaen har år 1871 urtaait flera större lån (tillsammans 10.000,000 pund), såwäl för att upbjelpa näringsgrenarna inom landet oc fortsätta byggandet af flera påbörjade järn. wägar och broar, fom för att borttaga denna stads många skuggsidor både i sanitärt och merkantilt hänseende. Bland de sednare kan man i synnerhet nämna hamnförbållanrena, fom ännu bereda skeppsjarten be största olägenheter; men flere på tillräckliga kapital grundare förslag till hamnanläganingar hafwa nu ingått till regeringen från skickliaa ins geniörer, och det wäntas att arbetet snart skall börias. Hwad utförseln till de förenade rikena specielt angår, så war den större, än föregående år, i synnerhet af ull, fom större partier, än förut, utskeppades till Swerige öfwer Antwerpen. Till Swerige exporterades: Salta budar. Torra hudar. Talg. Ull. 1870. 11.861 ft. — 27492 vipor. 233 bal. 1871. 13,956 ,, 600 ft. 600 ,, 814 ,, Wärdet af denna export fan, hwad Swerige angär, ansläs till pd ft. 43,600 mot resp. pd ft. 40.500 år 1870. Härwarande köpmän, ifriga att öpna nya marts nader, bafwa under förliret år särdeles fåstat fin upmärksamhet på de förenade rikena, och flera af dem hafwa besökt Sweriae, för att der inleda handelsförbindelse. Sålunda finnas här för närwarande ej mindre än 9 ftörre, solida handelshus, fom stå i direkt förbindelse med Swerige, hbwaris från efterfrågan efter ull tiltager, ehuruwäl erporten härifrån framtdeles hufwudsakligen kommer att gå öfwer Antwerpen. Jnförseln från Swerige förlidet år bestod af 151 12 Petersb. St. träwaror. Wärdet af denna import kan anslås till 1,500 pd st. Den stora mångd träwaror, som här förbrukas, införes näåstan uteslutande från Förenade Sta: terna och Canada, under det förlidet år endast en last infördes från Swerige. Hittils bar intet försök gjorts från wåra trä: waruexportörers fida att bereda er marknad här, hwilket inaatunda skulle wara swårt, om rätta di