Norrländska Korrespondenten – 8 augusti 1872, sida 2

—— — — Från Utlandet. Paris den 4. Wid reruttionen af lånet erhälla tecknarna ide unter 7 12 och ide öfwer 8 prof. af det tecknade beloppet. Det senaste franska lånet har blifwit tecknadt nio gånger öfwer det erforderliga beloppet, oafs tadt alla re penningar, fom finnas på hela jor den, i allmänhet ide anslas till mera än till 25 milliarder francs. Paris ensamt har tecknat 12 milliarder, departementen tillfammans 2 milliarder och utlandet bar öfwerträffat Paris. Hos en enda bankirfirma i Berlin tecknades 2 milli: arter, på börsen i Hamburg subskriberades 1 1 milliard, och ett enda bug derstådes tecknade 70 millioner. Om franska regeringen wore i stånd att antaga alla anbuden och om tecknarne kunde fullgöra dem, så kunde Frankrike dermed betala bela fin statsskuld och litwål få ett öfwerskott af 5 milliarder. Stort upseente wäckte vet i Paris, att 4,000 subskribenter i Strassbourg tecknade fia för ide mindre än 200 millioner franas, och att i Met omkring 2,400 subskribenter tecknade unge: får 75 millioner. Sournal des Debats, ftrifs wer, att tyskarne i Berlin tednate fia, fom om de woro galna. I Paris war subskriptionsfebern så stark, att folk wäntade i timtal wid by: råerna trots den starka 30 araders hettan, ja, till och med icke låt fördrifwa sig af ett hällregn. Witd subskriptionsställena såg man män i de fimp: laste kläder sälja interimsbewis med fyra proc. premie. J London war febern störst andra dagen. Alla menniskor subskriberade, och det betaltes twå till fyra francs premie för ett subskriptionsbewis, fom ännu ide existerade. Mellan London och Paris telegraferades med så stor ifwer och i ett sådant omfång, att telegrammen icke kunde before drag. Den franska regeringen hade på alt fått underlättat teckningen för småfolk, t. ex. aenom att dagarna omedelbart före teckningen utbetala lönerna till lägre embets och tjenstemän. ÅTimeg anmärker derför också, att Thiers af Napos leon lärt konsten att binda de små kapitalisterna wid statslånen och deriaenom wid fin politik. Franska regeringen hoppas att innan ven 1 fer bruari 1873 funna disponera öfwer 1,800 millios ner och till Tyskland betala 1 12 milliard utom ränta, Wid samma tid skall utrymningen af alla de befatta territorierna försiggå. Köln. Zeit. bar i en artikel bemött den franska pressens jur bel öfwer utgången af lånet, hwari tidningen på ftår, att ropen la grande vation och tocknen till samma öfwerraskning och sjelfbeundran fom före triget ånyo upryka, och tillägger: Huru säkra mi än i merwetandet af det tyffa rikets styrka må kånna oss gent emot Frankrikets hotelser, få böra wi rock ide förbise, att hämdslriket, fom ljuder öfwer till of, finner ett så starkt eko i landets nya militårorganisation, att det derigenom för: srärkes, och tilliten til Frankrike måste derigenom absolut förswinna, äfwen em larmet icke har så synnerligen mycket att betyda. Ryska tidningar omtala med synnerligt intresse preussiska generalstabens werk om fransk-tyska friget och meddelar utdrag derur, hwarjemte de ifrigt upmana te ryska officerarne att sätta fig in i detsamma. Den nationala Moskwa Tid ning talar i anledning häraf om det oundwikliaa i ett krig mellan Ryssland och Tyskland samt yYttrar den förhoppningen, att Ryssland skall söka bringa alla utsigterna til framgåna på fin sida, hwilket framjör alt beror på hastigt trangportes rande och sammandragande af större truppmasfor samt på lika snabba som försiatiga operationer, Kejsar Napoleon skall kvarstanna i Chiselhurst och ej resa til Carlebad, fom förut war bestämdt. Kejsarrinnan Eugenie oc tejfarprinfen hafwa deremot afrest till skotska högländerna. Före af: resan bewistade den kejkerliga familien en messa i Chiselhurst, wid hwilket tillfålle Åejsaren enligt nGfaAHo sssa vaskare ach fvissskave Ht ån han nå