Norrländska Korrespondenten – 3 augusti 1872, sida 3

arbete, enär den minsta förändring i ett enda regementes mobilifering gjorde ett nytt förslag för bela armens transport nödwåndigt. På järnmä garna med entla fpår befordrares dagligen tolf tåg och på dem med tubbla spär aderton. Vag narnas antal war få stort, att transporten af en bel armet ir om firfa 30,000 man blott erfortra. be 3 17 a 5 0 dag, och banmaterielen mar få rit lia, att man til de första tio armskårernas befortring blott anwände 3 af te disponibla wags narna och 15 of lokomotiverna. De ftridsfärviga afdelningarna befordrades först, terefter följde trainen; få witt möjligt war, underlät man att sammanblanda olita trupps-för.r på samma linie, hwaremot ofta en och samma kår ofta somtidigt befordrades på olika linier. För att hafwa en talrik tekmsk personal til hands, blef järnwäragbetjeningen först sent inkallad under fanorna. Un: der det fransmännen knapt hade en aning om ty skarnas ordnande, woro tessa noaa betanta med de franska trurpernas rörelser. Det heter i ge ncralssabswertet: MPeed tillbjälp af de i tivnindarua intagna numren på de franfta regementena från landets alla trakter och genom jämförelse med garnisonernas styrka i fretetid, lyckades det generalsta bemajeren Krause att uprätta en fransk ordre de bataille, fom sedan, då kriget mar börlat, wisate fis få sulltomligt riktig, att ten blott erfortrare några obetydliga rätteljer. Då juli månad war flut, utan att fronemännen begagnat fia af fin till förita början numeriska öfwerwigt wid ostaränsen, wände sig förhallandet om till för. män för tyskarna. Din 30 juli om aftonen mots tog ben 3:e aviwdfåren (tronprinfens arme) föl: jande ordre från högtvarteret: H. m:t befaller, att den tretje armen, få snart den badensiska och miärtemberaffa afdelurngen stött till, rycker fram på westra Rhenstranden mot ivroft samt upsöker och angriper fierden. Sörer om Lauterburg slas en bro öfwer Rhen, hwarigenom Syrtyskiand bör bestyttas. Meoltte. Fyra dagar deretter börjate anfallet. Som en karatteristist notis tan äfwen anföras, att til de tysta truppaftelningarna bade uttelats innan den 31 juli kartor öfwer 170,000 sektioner af westra Tystland unrer det de franska offiserarna i de flesta fall ej woro försedta med annat, än Bäretete och Murrays reschaucböcker öfwer Rhentrakterna. Enligt åtffilliga fransla tidningar har man war rit betänft på att fördela det jransta ftatslånet sälunda, att en milliard reserveras jör den frans ffa aumänbeten, en milliard för te fransta bantfirmorna, 500 millioner för England, 500 millioner för Wien, 250 millioner för Berlin och 250 millioner för Belgien. Enligt ett telegram til ÅBerl. Livende bare til den 28 på aftonen i Paris tecknats 4 och en half milliarder J de tre slkantinav sta länderna anser samma titning teckningen tomma att upga til en mibiard. Det i rag medtelate telegrammet underrättar om att finaneministern Goulard upauwil, att hela tedningefumman nu belöper fis til 41 och en hulf milliarder. Tre tommunister, Anbry S:t Omer, Dalivoux och frangols, hwilta af trigoratt. n i Versarlles blifwit tomta til röten på grund aj deltagande i träpet på fom gisslan lemnade personer, skötos den 25 tennes i lägret wid Satory. En ganska stor menniskomassa ästädare exekutionen. S:t Omer ropade, vå ban stod framsör exetutionsplutonen: Länge lefwe tommunen! Franceis deremot toa med följande ord: Mänge lejwe Frante rike! Ned med kommunen! Enligt Natienal Beit. af den 28 juli bar ett enstaka fall af asiasiit folera inträffat i Berlin. Klagomålen öfwer ten förpestare luften och bris sien på bestäter fortfara. Derliaheten i Berlin bare retan i andra weckan ar juli stigit til 40 pr tusen eler tubbelt mot i Paris och London under jomma tid, ver dödligheten war 20 pr tusen. Fragan om rörsstraffets afskaffande har i onsagg åter warit före i det engelsta unterhuset. Regeringen talade mot afskaffandet, och förflaget bar til töljo deraf försastuts med 167 röster met 54. Wanligen, yttrar Intep belge på rund härif, lyckönska wi gerna br Blarftone til de jegrar om ban winner öfwer fin naturliga motständare, orypartiet, men tenna gana har ban jegrat öjDer sina enna och fina bästa wänner. Til denna eger kunna wi icke önsta honom lycka. Hwarjehanda. Ett lustigt äfwentyr, som händt ett par engelska sande, omtalas af utländsta blad. En engelsman och hans ustru, hwilka ej förstodo ett enda ord tysta, men erperimenz rade passabelt nog med fransta, beslöto att göra ett bejök i erlin. De hade blifwit rekommenderade iill ett hotell der, h De heng emn fia AMA från ÖHA Ar. —