Norrländska Korrespondenten – 30 juli 1872, sida 3

0 0 Frän Utlandet. Ett telegram förmåler att mexikanska republikens presitent Benito Juarez till följd af ett flags anfall aflivit. Som denne man fpelat en mycket wigtig rell i wår tirs politiska tilldragelser, torde några biografiska notiser om honom ide wara utan intresse för wåra läsare. Juares mar förd 1809 i provinsen Oaraca ech af indianst härkomst. Han bode i fin ungrom många hiuder att bekämpa men besegrade dem alla genom sin ihärdighet. Cfter att hafwa afslutat sina juririska sturier, giors re han fia bemärkt såsom en utmärkt arvo: fot och blef serermera guvernör i Oaxaca. Året 1856 blef ban representant för fin pro: vins i kongressen oc året rerpå president i högsta domstolen. Samma år antogs en ny, li beral författning. Dä kort derefter ett af dessa borgerliga krig utbröt, bwilka så ofta skakat den mexikanska republiken, stod Juarez afgjorrt på frihetens och författningens sida och bekämpade energiskt vet klerikala partiet, fom genom en wålrdjam kupp sökte sätta fia i besittning af matten. Han blef nu wald til republikens president. Cfter att hafwa besegrat den klerikale motprefidens ten Miramon, trärte han i obestridd besittning af styrelsen, aenomdref lagar, genom hwilfa prejters stapets inflytande betydligt inskränktes och fyrtos godsen indrogos, och genomförde flere reformer i frisinnad riktning. Sedan ban blifwit återwald till president (den 11 juli 1861), lyckades det fler rikala partiet, fom betant är, att framkalla en utläntsk intervention, hwilket ledde till uprätthållandet of en monarfi i Mexiko under franska tejsardömets auspicier. Den strid, fom nu upstod mellan de främmande waältsinkräktarne och den af dem tillsatte monarken å ena sidan och det mexis kansta folket under Juarez ledning å den andra,