Norrländska Korrespondenten – 30 juli 1872, sida 2

tillbaka till Köpenhamn. med ett Hiertens Veemodighet og Lengsel. Här begagnade han nu tiden på det bästa, lät inskrifva sig i adelsståndet, mottog anbud om en diplomatisk beskickning, fick titel canselliråd, och framlade sina giftermålsplaner för inflytelserika personer, hvilka förskaffade löfte om kungens beskydd. Anders Bille och hans fru, hvilka voro bosatta i närheten af Köpenhamn, voro äfven på hans sina. Modren, fru Rosenkrantz, synes hafva gifvit sin dotter frihet att själf råda öfver sitt hjerta och hade kanske dessutom nog mycken sympati för sina fordna landsmän att föredraga en dansk måg framför en svensk. Under sådana förhållanden vågade Monrad taga det afgörande steget. Det beslöts då, att Anders Bille och hans fru, samt Anna Rosenkrantz, en moster till Jungfru Mette, skulle resa öfver till Lund under förevändning att helsa på fru Rosenkrantz; — men skrifver Monrad — i grunden för at hente mig min lille Brud.? Med sin moders samtycke följde också jungfru Mette Sophie Krabbe med till Danmark. Jomfrue Helle Lycke, som alltid förblef en trogen beskyddarinna af de ungas kärlek, öfverförde obemärkt en hop svenska pengar samt en koffert med den lilles? tillhörigheter, hvilket alt mottogs af den otåligt väntande brudgummen. Alt var sålunda förberelt. På utsatt dag möttes kontrahenterna vid Lögismose; alt synes hafva varit ordnadt för vigseln; Anders Bille, som med sin hustru deltagit i planen, önskade de unga all lycka och tillförsäkrade dem sin varmaste vänskap, då plötsligt en viss fru Lisbeth