Norrländska Korrespondenten – 25 juli 1872, sida 3

Från Ulttlandet. Paris den 21 juli. Journal offisiel meddelar: Emiesionskurjen å det nya lånet är 84 12; räns tegodtgörelse rälnas från den 16 augusti. Mini mum ör subskription 125. Första inbetalningen 14 !(,; ytterligare inbetalningar i 20 mänadstermiuer, af hwilka den första den 21 september och derefter ten 11 i hwarje månad från den 11 ot: tober, Anticiperade inbetalningar mottagas först efter repartition od) gotrtgöras med 6 prosents ränta, hwilket tan änvrag aenom ministeriel refos lution, rock ide jöre ven 31 okteber. J bändelje teckningen reduferas, erhålla subslribenterne jams tidigt med länecertifitatet öfwerskottet återbetaltt. De, fom tecknat 5,000 eller derutöfwer, tunnainom tio dagar efter subskriptionens slut forrra öjs werskottet tilbaka. Til Times telegraferas den 25 dennes från Lyon: I dag börjar processen mot general Ere: mer och de Serred, hwilken under Gambettas res gering fungerade fom regeringetommissarie i östra Fransrike. Denna process bar upstätt med anled ning af den under kriget inträffade afrättningen af Arbinet, en krytdkrämare från Dijon, som hare bestylts för att wara preussist spion. Domstolen är sammansatt of marskaltarne Baragnay dÖilli ers, Mac Mahon och Canrobert samt generalerna de Preutl, Metman och Abbatucci. Dagens fitts ning uptogs förnämligast af ett förhör med de anklagate. De Serres päftod, att vet ide warit meningen med hang vä afsänta tepesch, att denna skulle betraktas som en ordre att ögonblidtiaen sljuta Arbinet, en ordre, fom han sjelf insåg att ingen myntighet egde att yifwa. General Cremer pastod, att han upfattat depeschen fom en positiv bejauning oc war af den tron, att ve Serres warit berättigad att utfärda en dylik. Krigsdomstolen dömde general Cremer och de Serres till en månats fängetse hwardera, derjör att de af oförstånd låtit ajrätta krydeträmaren Arbinet. Domstolen har sälunda frikänt de båta anklagate för hwarje brottslig afsigt. Beträffande Alabamafrågan erfar man, att skiljetomstolen i Genewe ren 15 tennes änyo börjat fina sammanträden. Förhandlingarna hål: lag dvod litsom hittills hemliga. Kejsarprinsen börjar oftare wisa sig för den engelska almänheten. Han uttelare nyligen be: töningarna wid en fest i barnafylen i Farningbam och) upträrde rå oaktadt fin ungdom med stor takt och wärdigdet. Då lord Cavendish föreslog bang skål och derww bäntyrde på hans faders förs tjenst att hafwa skapat ett godt förhållande mel: lan Frankrike oc England, tackade prinsen på god engelsta, häntydde på prinsens af Wales lyckliga återstälante till helsan och utbragte en stäl för institutet. Madrid den 22 juli. Markis Torreoraaz är utnämnd til cdargg daffaireg wid hofwen i Stodholm och Köpenhamn. Regeringen på Haiti twanas, fom bekant, den 11 sistlicne juni af preuesista krigeskeppen Binetaoch Gazelle att till tyska föpmån i Porte au Prince betala 3,000 pund i stadeersåttning. Där om lemnar en i Kingston på Jamaica utfommande tidning Tbe Gleaner temligen utförliga uns derrättelser, hwilka wi i korthet återgifwa. Då eskaderschefen kapten Basch fordrade summans er: läggande före solnergängen, hölls ett utemorrentligt möte i nationalförsamlingen, och ett swar af: gick, i bwilket utrikesministern förtlarade, att de tyska köpmånnens ansprät undersökts of en foms mission, och att denna undersökning förelagts tvyska konsuln. Man hoppades, att saken i wäntigbet skulle biläggas. Efter mottagandet af detta gingo be tyska krigsskeppen ut til Porte Lamar: tine, men återwände snart. Kort derpå berättare i land komna haitiska matroser, att deras fartyg besatts af preussarne. Uphetsningen blef nu als män. Stora menniskomaesor skyndade ned tid stranden, och prefiventen anmodade diplomatiska fåren att deltaga i regeringens rådplägning. En: gelska och amerikanska ministrarne fomt franska aeneralkonsuln infunno fia också. De engelska och franska diplomaterna woro förbittrade öfwer preud: sarnes handlingssätt, under det amerikanska fån: debudet förklarade fia ide funna dela fina follegers tanke. Den haitiske ministern Romeau före-. slog3, att man skulle beskiuta de tyska skeppen från åtstibiga fästen, men presitenten och andra minis