Norrländska Korrespondenten – 25 juli 1872, sida 3

den genast eu blid på fin stylt, för att fe efter om den bläst sönder under natten. Den hängde wisserligen kvar, men — o fasa! — björnen mar förswunnen. Wärden sprang ursinnig till målaren och öfwerhopade denne med förebråeljer, för det han målat björnen med få dåliga färger. Målaren, jom hade målat björnen med wattenfärd för att sedan få beställning å en dylik i oljefärg, frågade helt lugnt: IWar det en tam eller en mild björn? — Det war en mild. — War han bunden med kedja 2. — IPej — Nå, hur kunde ni inbilla er, att en mild björn, fom ej war bunden med kedja, skulle stanna kvar utanför ert wärdshus under en sådan natt, som den fiftjörflutna.