Norrländska Korrespondenten – 23 juli 1872, sida 2

Nedslående. Stockholme skarpsfytteföreninas styrelse, fom med bekymmer åser, hur skarpskyttarnes antal betydligt minskas, tryckes äywen af stort bekymmer, rå den fer fina ekonomiska tills gångar uttömda, medan de nödwänga utgifterna månarubbelt öfwerstiga de ärliga inkomsterna. Styrelsen bar derför nörfgats utfärda en upmas ning att med penningebidrag understödja förenins gen. Lycklintvis är penningetiUgånaen få rif, att upmaningen ej bör funna misslyckas; men tmifwelaftiat är, om denna åtgärd i längren bär frukt, få wida ef allmänheten erfar, att förenins gens aktiva medlemmar ökas. Mem teri liaaer iust swårigheten. Entusiasmen för den friwilliga foltbewäpningen bar swalnat, sorglösheten är i tilwärxt, åtrån att uphäfwa indelningswerket ökas och från många tralter, der bewäringen warit samlad till öfningar, klaaas öfwer aftagande lydnad ända derhän, att bewäringsmanskap blir rymmare, utan att detta af allmänna opinionen ftäme plas fom wanhederligt.