Norrländska Korrespondenten – 20 juli 1872, sida 3

Bref från Köpenhamn. (Till Nyu Norrländska Korrespondenten.) Köpenhamn den 10 Suli 1872. Wi äro nu inne i den norska afdelningen. Som projwer på hwad man af förut onämnde filfmwertacfor fan åstadkomma Ha norska guldsmederna hrr Tostrup, Lie och Rasmussen fyllt hwar och en sitt glasståp med mad ra sihjwer arbeten, dels borduppjalser och annat husgeråd, mest i den nu så omtydta forn-nordiffa filen, oc) dels toalettprydnader i filigramsarbete, ett fad af guldsmedsyrket jom de norsta guldimedema synas med stor förkärlek omfatta. Ett högt baner med norska rikswapnet swajar öfwer en stor pyramid, fullsatt med utmärkta glasarbeten från Hur dals, Birids och Hadelands glaswerk mid Kristiania. Dien ufsom wid den motsatta swensta sidan uppstå bakom dessa konstens brädligare alster en hel rad af ställningar, fylda med gedignare arbeten i jern och stål, af hwilka isynnerhet hrr Jacob Aalls Son från Res och Egelands jernwerk förete den största mångfald. En hel rad af fältkanoner och projektiler wijar hwad Åeorge äfwen i denna wäg fan åftadkomma, och huru förträjfltga de materialier äro, af hwilka dessa tillwerkas, wisar en liten kanon, fom mid profskjutning remnade först mid 1,129 stottet för en laddning som fmås ningom förfrärfts till 3 och ett halft stålp. krut med 117 slaw:s kulladdning. Längst till wensier fe wi en hög kolonn af jernstänger från Cathrincholms jernwerk, omwirad af kettingar, trådlmor och andra smiden från samma werkstäder. Såsom prof å detta mjukhet wisas en dubbelknut, slagen af en 2 tumsstång i kallt tillständ, utan att i någon af deff många böjningar den minsta bräda fan uptäddas. Trenne dylika tolonner af gjutstälsstänger från hrr Aalls nämnde jernwerk bilda en wader jond bakom de tusentals proswen af norst smideskonst, bland hwilka en upssällning af unbe bönders jern hand miden förtjena en särstild upmärte samhet. Wid sidan af alla dessa profwer å norsk jernoch andra metallers förädlinskonst höjer fig ett glasstap fyldt med glittrande gulddrageriarbeten af hr Henius från Kristiania. Yt terligheterna mötas. Nyttan bredwid prålet, fliten bredwid fåfängan. Men låtom oss inträda i den bredwid glassalen liggande gången, fom uptager fortsätmingen af norsta utftälningås produtter. Här är mydet att je. Bland en rik mångfald af malmgrufwornas förädlade ämnen: isod) kassaståp, kas miner, badkar, spikjmiden, malmgjutningar, brandsprutor, trädgårdswajer, kranar, fina mesjingsarbeten m. m. ligga heta rösen af malmer, så som de brumts ur schakternas djup. Öwilken rikedom af sådana malmer eger ej wårt brödraland att erbjuda! Geologen stall fröjdas wid ajynen af dessa mineralier, dels mätiade of metaller: silswer, toppar, nidel, biy m. fl. och dels blott profwer på wadra stenarter, t. ex. de wadra kuberna af polerad granit, norit, ferpentin, m. l. af en del aj hwilka äfven sulländade arbeten pryda den norz sta utställningen. Bien fe Här, närmare utgången ur norska galleriet! En Hel wägg beklädd med de waaraste läderstifwor och beredda stinn af alla flag. Norge är rikt på stidliga garfmare. Oh likwäl nödgad wi i ännu högre grad beundra dessa oberedda hudar oc) skinn, desja pelswerk som betäda motsatta wäggen. Se hwilka offantliga björnhudar, den ena af skogens mörkbruna konung och andra af polartrakternas hwita isbjörn. En warg, en lo, en hwiträf, så mjellhwit och fin som en puderwippa, en korsräf m. fl. af de norska stogarnes wilda innewånare ha nödgats tillsläppa fina stinn för att pryda Hr Brands i Bergen andel i utställningen. Men sedan wi nu tagit en allmännare öfwersigt af den stora salen och den norsta sidogångens mest framstående fö remål och innan wi fördjupa of i alla desja gallerier, fyllda af så beundranswärda tonftoch industriskatter, så låtom oss swalka oss litet under en promenad på wallen och bastionen, der ett fullkomligt nybygge redan på asstånd så wänligt och inbjudande winkar oss med alla fina täda byggnader af sten, trä och metall. — Cn bygguad af metall? — ja aldeles jä! Wi komma snart dit. Wi gå ut på strandplanen framför industripalatset. Här stå of en Hop bord och bänkar till tjenst. Behagar ni jmwalfa eder med en glace? Men begär ej glace. Mi sår då ett tomt glas. på danska heter hwad wi, nordenå franåmän, falla glace — Jis. Will ni hafwa manlig is, jå begär rå is. Wi begifwa oss öfwer wallgrafwen på en af de begge sammanlänkade broarne. På begge fidor ligga wacta fars koster, från den bastanta sleppsslupen till den lilla kanoten, pirogen, giggen, eller hwad de heta, dessa lekjaker på matts net, som synas ämnade att framroå af elvor eller tomtar. Men je deruppe på bastionen hwilken försärlig kanon gapar emot oss och synes wilja bestrida oss öwergången. War utan fruktan! Kanonen är blott en model af trä från Fins spong, upstäld på ett lavettage ur danska arsenalen. Det är en af dessa ofantliga kustkanoner af 11 tums kaliber, 2 alnars tjoclek mid drufwan och af en Halj mils skottwidd. För att wisa dess wadra kullopp, wridet i spiral, är models len till fin största längd genomskuren. Lavetten och under bädden är ensamt för fig en liten bygnad. En passande spetskula ligger bredwid. En fula! Iiej en jernkoloss af 2 alnars längd och 11 tums tjodlek. Jag har fett de preusfiz ffa granaterna flå ned och krewera i Diippels skansar, men så respektabla än dessa woro, jå wore de lekjaker mot projet tilerna från jättekanoner jom denna. Men hwad är detta för en, mört massa fom ligger få ensam ej långt från kanonen? Är äfwen denna fmarta sten en produkt af konst eller industri? — Nej, det är en gäft från fjerran ort, — om från jordens innandöme eller från ryms dens högre regioner är ännu oafgjordt. Det är nämligen en af dessa monoliter, fom af fwenffa polorexpeditionen ans träffades på Grönland oh af hwilka Danmark erhöll en af de större på fin lott, som rätt och billigt war. Det skall blifwa af stort intresse att en gång se wetenskapsmännen flutliga afgörande om dessa jernmassors härkomst. Till dess kalla wi dem meteorstenar. Men widare om wår intressanta wandring på Volden i nästa bref! Me-r. QO A 11A