man här gifwit åt ordet arbetare. Wi hafwa — fade han — fattat detta ord i dess widfträdtare betydelse, omfattande såwäl det materiela fom det intellektuela arbetets utöfware, dem fom ars beta med händerna oc) dem fom arbeta med bhufwudet. Bådadera behöfwa hwarandra, och ingens dera kan hjelpa sig utan den andre. Redan en fådan sammanslutning i i och för fia år ett wackert och eftersträfwanswäårdt mål. — Wi hafwa mycket att lära af hwarandra, och hafwa otwifwelaktigt i flerfaldiga afseenden gagn af ett alt större in: bördes närmande. Den tiden är lyckligtwis förbi, eller åtminstone på god wäg att förswinna, då de olika samhällsklasserna betraktade hwarandra med owilja oc misstroende. Nedbrytandet af tlaffördomarne är en af de goda frukter, fom agfociar tionsandan, under form af bildningscirklar, skarp. skytteföreningar, o. s. w., redan burit. Wi wilja framgå widare på samma wåg. Wi hafwa gjort till wår upgift att werka för arbetets ära, genom arbetarens höjande i moralisk och intellektuelt afseende. Wi hafwa trett oss kunna winna detta ändamål genom att till en början bereda tillfälle til sammankomster och föredrag, ömsesidiga meds delanden, god och nyttig lägning, förädlande och bilvande nöjen o. s. w., hwarom första poragras fen af wåra stadaar närmare uplyser. VWår före ning är ännu i fin barndom, men bör funna ega hopp om utwcckling, genom ett rätt anwänrande af de krafter, den redan eger. Den fan då äfwen utwidga fin upaift och fin werksamhet, efter fia företeende omständigheter. Hwad mi ännu til widare hafwa att höra, är att hwar i i fin stad egna wårt intresse och wåra wälönskningar åt Föreningens änramål, att flitigt begagna de till: fällen till samwaro od) samwerkan, fom wi fielfwa hafwa beredt oss, och fåmedeljt arbeta på att känna oss hemmastarda bär hes oss sjelfwa och tillsammans med hwarandra. Det öfriga skall efter band utweckla fis, såsom en frukt af aod wilja och redligt bemödande, ty att fast wilja är, när det gåller en acd och eftersträfwanswärd fat, detsamma som att kunna. Sedan följde åter fosterländska sånger. Mellan ett par sårana framförde ordföranden till teol. doktor Gumcelius föreningens anhållan att få anse bonom fösom fin förste hederledamot, hwartill d:r G., fom infunnit fig wid sammanträdet, samtyckte, enär föreningen så beslutat, ehuru han ansåg sig böra uttala en warning mot jå beskaffade afmi kelser från den jemnlikhet, fom inom föreningen borde råda, och förbehöll han fia att, såsom en owar i sin stad borde göra få anse fig sasom en arbetande ledamot i föreningen, hwilket wilkor och köfte naturligtwis gerna hörtdes. (N. A.) Amorteringslän för staden Hndikswalls räkning. K. m:t bar under den I tennes på derom af stadsfullmättige i Hudikewall framstäld anhållan, öfwer hwilken få wäl magaistraten derstädes fom fon. befhde i Gefleborgs län tillstyrkande fia yt: trot, i nater mergifwit att ett lån å 200,000 rer mot högst fer precente ränta oc) återbetalning: skyldigbet genom amorterina inom 40 år må för jtadens råknina få uptagas för upförande derstädes af ett statebus med gästgifwaregård dels för fonderande af stadens swäfwande skuld, med wil for likwäl tels att om obligationer för sagde lån begagnas desfa ffola utställas i swenskt mynt och af wederbörande egenbäntigt untertecknas, dels ockjå att hwad utöfwer befintliga tillgångar er: fordras för utgörande af annuiteten i lånet skall i stadgad ordning på statense innewånare uttaxeras. 200 åriga minnesfesten af Hudikswalls kyrkas inwignina firares derstätes söndanen den 23 sistl.