Norrländska Korrespondenten – 29 juni 1872, sida 2

na fråga i äminnelse. (sort) I Sundswall d. 29 Juni. Balett. Or Joehannesen med sällskap, som ans kommit till staden, bar förenat fia med br Har qvinius för en fortare tid. Sällkapets förfta ups trädande blifwer i morgon. Öfwer def preftationer ha tidningarne i de norra stiäderna inne: hällit te wackraste loford, få läser man i Norr: bottens Kuriren: Hr Johannesens lilla sällskap beståente af 8 personer, bar härstädes gifwit 5 föreställningar, bwilka alla åsetts med det största och mest wälförtjänta bifall. Allmänhetens förtjusning har för hwarje gång stigit i wärmegrad och upnårte kokpunkten i jöndags, vå åskådarsalen rintint swettades af folk. Man kan med fullt skäl påstå, att inom hr Johannesens sällskap knoppas något löftesrikt för den swenska tonsten. Själf en ypperlia Pierrot, besitter han dessutom skönbetssinne och smak nog att främja te sinas ute wecklina till det mästerskap, fom twifwelsutan är allas deras ögonmärke. Den äldjta vottern, frö f.n Sva, är ypperlig i den spanska dansen och rör fig med behag och grandezza efter taftaanetter: nas dristiat sinliga takt. Fröken Jenny och br Edmund bilda ett wärdigt rar i den feriöfa ftilen, tå deremot fröten Auxufta och hr Alfred twinaa åskärarne att gråta af — skratt. Hos den sist nämnde röjas utomordentliga anlaa för ven mest upslupna upsluppenbet. Sist må wi nämna lila Jesefina, fom kanske en dag — —, men wi såga ej mer. Slutbal. Hr Å. Selinter har i afton upwisnina med fina elever å stadshusets festivitetssal, hwarom wi welat erinra. Tillbud till eldswåda. Sistl. torsdag på efter: middagen warsnades återigen eld å samma ställe, fom förra aången, nämligen i taket till den wid ång båtsbrygaan liggande magasinsbyggnaden i hwilken ång. Sundswall har sitt kontor m. m Afwen denna gång begagnades ånaf. Gustaf II Arolfs släckningsretskap. Någon wäsendtlia fara upstod ej denna gång då wädret war lugnt. Branrfig: nal gafs ej beller. Orsaken till eldens upkomst tros äfwen denna gång wara att anistor från ångaren Färtia ned fallit å taket. Besynnerligt att ej wederbörande myndigheter redan widtagit sådana åtgärder, fom förhindra dylika antändningar, hwilka lätt kunna ha med fia eberäkneliga följder. Stamholländerier af fjell:race. Ur den aflardt: brufg.-afadremien8 förwaltningefomitg till k. m:t afgifna berättelse rörande förbållandet mid dessa holländerier i Westernorrland och Jämtland under år 1871 meddela wi följande: Wid Holm inom VWVefternorrland hare befiatigats en hjord sammansott af 1 Alaäuerstjur och 10 fjellkor hwilka befunnits mid temliaen godt, derefter fallna ungdjur åter i fult tilljrersstälande hull. Då nyss anförra tjur sedan någon tid lidit af korslamhet, blef densamma utmönstrad och en inom hjorden fallen halfblodstjur tils mivare i dess ställe insatt, intill dess en fådan af ren Alaäuer: race hunnit anskaffas. Utfodringen hade härstädes utgjorts, under fom maren of bete, under den tid äter, vå diuren warit å stall upställda af i medeltal 10 skålp. hö och 20 silålp. halm, och hade härwid af de for, fom lemnat full mjölkafkastning denna uppgått i medeltal till 492 kannor. Wid Rörön inom Jämtland bade i likhet med hwad föregående år warit bändelsen entast ytterst ofullståntiga upgifter från innehafwaren af denna, af 1 tjur af Algäuer-race och 10 for af fjellrace bildade hjord erhållits. Widm besiatning under sistlidna höst befunnos samtliga hitbörande djur i lågt bull, — en följe, såsom det upaafs, af bristande tillsyn under inne: hafwarens långwariga sjukdom, hwilken sednare oc föranlett honom att upsäna hollänteriet. Den: na upsägning bare bod sedermera återkallats, och fom länets hushällningssällskaps förmaltninggutskott warmt tilftyrfte bjordens förblifwande på dess bittils warande station samt dessutom en från länete lanttbrukeskola utexaminerad lärling antas gits såsom wårdare af tensamma, bwarigenom förhoppning wunnits, att en omsorgefullare wård skulle komma hiorden tillgodo, bar tomiten med: gifwit, att ifrågawarande bjord må tills widare lvarstanna å Rörön, men tillika updragit åt ftatöagronomen, löjtnant Cederborgh, att under inner warande wär besigtiga densamma och deröfwer af gifwa rapport, på det att fomiten må deraf blifwa i tillfälle att bestämma, huruwida hjorden bör tvarstanna eler till annan lokal förflyttas. Att, oaktadt här ofwan anförda förhåähanden, detta hollänteri dock framkallat upmärksamheten inom orten å de fördelar, som kunna winnas genom korsning af Algäuerstjurar med inhemska for, bewisas dels af den begärlighet, med hwillen talfwar från denna hjerd funnit afnämare inom olika delar af länet, dels oc reraf, att under innewa. 2. 1. 4