Norrländska Korrespondenten – 13 juni 1872, sida 3

J Fäderneslandets sednaste nummer Har förs fattaren af bref till syster Ulla å nyo tagit till ortet ej för att, som mi togo oss friheten anhålla, rätta en fin upgift angående wärt förfarande med ben följetong wi meddelat under titel Warning för fäftmän utan i afsigt att gifwa of en tills rättawisning. Tacksamma för hang goda wilja, beftaga wi om det skulle wara hang undseende mot ben mintre landsortspressen — på hwilken, som kändt är, en del bufwudstadspublicister se ned med en opåtallad, själfbeläten ringaktning — fom för: orsakat, att lita litet jom ban wisat of det rätta lika mydet har ban wilseledt fin syster Uta. Sedan nyssnämnre brefffrifmare upiyst att följer tongen war af Blanche författad skyndade wi att derem uplysa wåra läsare, på samma hång wi res dogjorde för den fälla, hwarur wi hemtat novellen för ett derigenom wisa, att det ide warit wi som ändrat titeln eller hämtat berättelsen ur Benniers uplaga af Blanchees skrifter. Huru oförlåtligt det än må wara att wi ej känna till eller känna igen hwad Blanche skrifwit — förf. i JFäderneslandet med al fin beläfenhet gjorde det ide utan swårighet —, stulle det likwäl hafwa warit än mera cursäktligt att ha förfalskat titeln och det war denna sednare misstanka wi på inga wilkor wille ha att klibba wid of. Det war just i venna punkt wi båro förf. rätta fin upgift, emedan detta är ten moraliska sidan af saken. ———p —4r——