Norrländska Korrespondenten – 6 juni 1872, sida 2

särstildt föremål för riksragens öfwerläggning, att en framstållning gjorts till k. m:t, att åt före samlingarne måtte öfwerlemnas att bestämma de förras aflöning samt att, för de sednares fylnadås bidrag framdeles måtte erläggas af innehafware af sådan stotens egendom å landet, för opwilken bewillning efter andra artikeln erlägges, i förhåls lande till egendomens taxeringswärde. Om del: gifwande af stämning åt bylaa, skifteslag eller ans nan samfällighet har riksrogen för fin del anta: git en ny författning, åsyftande att bufmwudfaktigen samma föreskrifter härwid måtte gälla fom wid instämmande af hel meniahet, bestående af ett härads eller en sockens innewånare. Här torde äfwen böra erinras om den nya författning, fom regeringen föreslagit och riksdagen pillat, om här rarstingens sammanträden, hwarigenom en ffynd-z sammare lagskipning på landet kommer att mins nad. Riksdagen har ansett att gudstjenst mid häradstina skall hållas endast wid årets början. En nedsättning i antalet af nämndemän wid alla af domaren werkställda hussyner å landet til twå högst fer bar rikstragen för fin del widtagit. — J afseende på tull-lagstiftningen bar, utom an: dra mindre wäfentliga ändringar, riksdagen ned satt de mid 1867 års riksdag ökade tullsatserna å kaffe och foder, för vet törra från 12 till 10 öre och för det sednare, råsocker mörkare än n:t 18, från 10 til 8 öre per ffålpund. För raffineradt socker är tull bestämd till 11 ror 60 öre pr cents ner, efter hwilken wigtkvantitet äfwen de förfts nämnda artiklarne i tulltoxan beräknas. Såsom skydd för den inhemska otrlingen of hwitbetor bar en tull af 40 öre pr centner äsatts importerade råa betor, samt 2 vor för f. f betsnitsel eller råa och torfare betor. Borttagandet af tullen å fisk (d. w. s. egentligen å fil) har flera gånger yrkats wid riksdagarne, men först wid denna har man ansett statswerkets stållning medgifwa befris else från tull åfwen för sjöledes införd fick, alla flag, utom anjoevis, sardeller och tonfisk. I vesfa wigtiga frågor bar ingen meningskiljaktighet rådt kamrarna emellan. — De enda aft ftatsreviforers nas anmärkningar, fom riksdagen ansett böra förs onleda till någon dess åtgärd, röra Strömsbolms flott, statistiska tabellkommissionen, swenska Afaremien och bibelkommissionen, men af dessa hafwa blott de fom angå de twå filtnämnda inftitutios nerna något allmännare interesse. Rikfsvongen bemställer nämligen dels om ide anorrningar kunde träffas för att påskynda det åt swenska Akademien updragna utarbetandet af en ordbok öfs mer swenska spräket och dels, hwad bibelfommissionen angår, om ide förmaltningen af tilgångarne, tillsammans 48,315 rdr, kunde från fomiss sionen skiljas få att kommissionen finge uteflutande egna fin werksamhet åt fitt egentliga updrag, hwars snara afslutande, efter komissionens nära bundraåriga tillwaro, af flera skäl wore önskwårdt. Hos k. m:t begår riksdagen en förnyad undersökning samt förslag om att rikets ständers beslut om uphör rande af dagswerksskyldighetens utgörande in natura måtte kemma till tillämpnin gå de hemman, i Skåne för hwilka arbetsskylrigbeten ännu lvarstå samt om möjligen rerför erforderlig ersättning. — För ans läggande af wattenledning i Kristianstad bar uplitits en del af bastionen Drettningen, emot tet att dels sta ten utan färffild govtaöretfe fträcfer wattenledningen till alla de kronans termwas rande etablissementer, för bwilka dylik förmån påfordras, dels kronans egendomar i staden och den militärtrupp som är eller warder ter förs lagd, berättigas att af wattenledningens fördelar framgent fia begaana på de wilkor i öfriat, fom kongl. m:t, efter förslag af starsfullmäktige, fan finna antagliga, dels ock staden förklarar sig willig att, få länge förberörda bassion för mwattenled: ningen afgiftsfritt brufag ide begagna fia af den genom fal. brefwet den 12 juli 1860 staden bewiljade rättighet att för wattenhämtning penoms bryta wallen midt emot Westra EStorgatan. — För untdersökningar om kongl. hofstallets förflyttning samt upförante af nytt riksdagsbus å Helgeandsholmen äfwensom riksbankens och rifgsäldås kontorets förlåggande till samma bolme har rifgdagen anwisat 10,000 rdr. — Följande i städer förfallna danaarf bar rikstagen efterskänkt utan wilkor: efter Lowisa Löfström till förmån för Halmstars kyrkobyagnad, efter enkan Magnugvotter till en slöjtskola för flickor ur arbetåflag:sen i Filipstad och efter instrumentmakaren Norte qwist atill ökande af fonden för upförande af en sinkhusbygnad i Arboga. Med wilkor af att de resp. städerna afftå fråu anslag för förlorad tull: frihet efterskänkas statens rätt til danaarf efter onifta Carin Dahlström säsom bidrag till draines rinasfostnaden i Linföping, och efter enkan Cecilia Johansson till förmån för staden Falkenberg. Riksragen har härwid tillämpat den prinsip, att om danaarfwet uppgår til få stort belopp, att räns tan derå motswarar eller öfwerstiger stadens ers sättning för tullfrihet, bör den sernare afstås. För alla inom landskommunerna fallna danaarf har statens rätt efterskänkts. (Än fråsa fam hå wisst fött fiåer 15 Am nhnAÄ