Norrländska Korrespondenten – 14 maj 1872, sida 3

Från Utlandet. Thiers bar på sernare tiden warit opasslig. Han tager fia vagligen en promenad och arbetar äfwen regelbundet, men lätarna hafwa förbjudit honom att deltaga i kammarens öfwerläggningar och warnat honom för all ansträngning af talor ganerna. Hand lifmeditus skall hafwa sagt till honom: Ett tal på en timme fan wålla eder vör! Denna opasslighet, fom nu warat i i flera weckor, bar aånyo säst de särskilda partiernas ups märksamhet på möjligheten af presidentplatsens ledigblifwande. Med untantag af wenstra sentern tyckas de öfriga partierna med en wiss längtan motse denna eventualitet. Det berättas, att Gambetta för tort tid sedan haft fina wänner jörjams lade sör att med dem granska situationen för det fall, att Thiers skulle dö eller för sjutlighets skull netlägga sitt ämbete. Gambetta berättas hafwa wid detta tillfälle förklarat, att han för sin del ide aspirerade på presidentwärdigheten, utan bes traktate nationalförsamlingens ordjörande Grewy såsom den ver bäst wore egnad att fylla en sä allwarsam post. Det säges nu, att wenstern skall återuptaga den förra agitationen för Grewys utnämning till vice president. Det tolossa omfäng, som utwandringen från Tysklands olita länder antagit denna wär, fysfelsätter få godt fom dagligen den tyska pressen, utan att man kan blifwa enfe om, bwaruti orfaferna till denna ftorurtadre emigration egentligen böra sökas. Oftiee-3eitung, jom utkommer i Stettin, anför, att Pommern under de sista 4 åren förlorat nära 15,000 aj fina traftigafte och flitigaste innebyggare, men att utmandringgluften i nysslidna mars och april månader tilltagit få starkt, att antalet snart ktommer att stiiga till dubbelt. Till Aupeb. Aug. Zta skrifwes från förra fur furstendömet (numera preusfiffa previnsen) H:8jen, att den ena utwandrareskaran efter den andra tommer tågande genom Kassel, för det mesta unga menniskor af båda könen, prydda med blommor och band, som om de ginge till en fest och ide en högst ofäter framtid till mötes på andra sidan oceanen. Från Muhlhouse i det annekterade Eljass skrifwes att utwandringsfebern i BVogefernas dalsträcka blifwit epidemisk på ett sätt, som war obetant så länge landet war franskt. Den stora mängden af tessa utwandrare pår ide til Frankrike, utan till Amerita. Ftån Rhenprovinfen, Baden och Baiern inlöpa liknande underrättelser. De frisista öarna wid Stesvigs wefttuft skola wara få godt fom allreles blottade på ungt manffap; från Ditmarsken och Eiderstedt hafwa i slutet af april stora skaror begifwit fig til Ham: burg eller Bremerhaven för att infkeppa fig til Amerika. Den omständigheten, att denna utmwanrdring just infaller under en tidrymd, då Tyskland wunnit en förut ofänd matt, rikedom och anfeenz de, bewisar på ett owederlägaligt fätt, att de lägre samhällsklasserna — man fan gerna säga den stora mängden af folket — äro temligen oemottagliga för de många politiska förmåner, som en del af preussen lofwar dem för framtiden i följd af Tysklands moraliska och materiella lyftning. De soesiala motsatserna hafwa öfwerwiat öfwer de politiska frågorna; den nationella glansen och ans seendet tyckas förlora sin dragningskraft i striden med en daagliaen wäxande kosmopolitisk, för att ide säga internationel tendens. Det skulle näm: linen wara origtigt att söka hufwudorsaken till den tilltagande utwandringen i förherrskande fattigdom, nöd eller missnöje i Tyskland. Detta motiv kan möjligen gälla för enskilda sabriksvistrikt eller få. dana trakter fom Mecklenburg, men man behöfmer endast fråga utwandringsagenterna och fteppg: mäklarna i sjöstärerna för att få weta, att antas let af utwandrande jordegare af den lägre klassen od) medelklassen, af hwilka mänga äro i en jems