Norrländska Korrespondenten – 11 maj 1872, sida 3

(Asstrift of protokollet hållet i riksdagens Andra kammare d. 24 april 1872 HU. 12 e. Mm) Hr O. Wikström: Herr Talman! Det synes ganska otacsamt att yttra sia i dens na sena timma på aftonen, vå otåligbeten är bragt till det yttersta, och will jag derföre icke långe pröfwa kammarens tålamod. Jag skall instränta mig till protokollet anföra, att jan protesterar mot det utlåtande, fom utskottet i denna fråga afgifwit. Jag hylar prinsipielt de äsigter, motionären uti ifrågawarante motion framlagt, och särstildt will jag nämna detta i afseende på frågan om sivila ältenstapet. Det synes mia wara ganska besynnerliat, att man tillåter rylika, äftenstap mellan Mosaiska trosbetånnere och medlemmar aj statskyrtan, men wäarar att metgifwa en såran rätt åt andra från Lutherska kyrkan afmwi kande kristna religjongfefter. Jag fan ide annat än ogilla retta fött att tillwågagå, få mycket mer, fom jag är representant för ett fumbälle, ver det finnes en mängd metlemmar af ett från statekyrton afwikande kristligt religionssamfund, hwilka såwäl uti serligt fom merborgerligt hänseende fult tunna mäta fia med hwilka religionsbekånnare fom helst, och hwilta derföre wäl böra blifwa bes rättigade att åtminftone i afseenre på sivila ät: tenskapet komma i åtnjutande af de förmåner, fom mergifwas Mofaiffa trosbekånnare. Jag menar baptisterna, om hwilka en annan talare utförligt ortat. Jag will ej länare uptaga tiden, utan nedlägaer, såsom jag redan nämnt, entaft min protest emot utskottets föreliggande förslag.