TtTIU YÖCyu DebrtrTttutstu ÖcCb!!-fPft 11. (Genom Swenssa Telegrambyrån) Den 28 april. Gemensamma voteringarne i går utwisade från Första tammaren ända till 108 reltagare och från Indra tammaren omtring 180. Wi anmärka fås fom något eget att ven af k. posistyren och k. m:t föreslaana twångsretommendatien nu åsslogs af majoriteten i bäre Första och Andra kammaren. 72 S regerinassormen är nu, seran båta fom rarne öfwerenskommit om nöfrfallautwägen att låta orden med silfwer eler auld få ersätta bis stämmelsen om blott siljwer såjom waluta för riföbantsedlar, förd till fin arundtagsenliga hwila för denna rifstag. Får man dömma af hwad som nu passerat eler att Andra kammaren utan vistussion och Första kammaren med sa stor pluralitet som 62 röster met 24 pillat förändringen bör ten hafwa gotda utsigter att wid en kommande riksdag blifwa som lagjörändring faststäld, ehuru intet derigenom blifwit ätgiordt för borttagandet en grundlagen af den s. k. twångskursen å ritös bankens sedlar och såleres detta swårlösta problem är öfwerlemnadt til blifwante rilsragens skarpsinnighet och blifwande ömsesidiga tillmötesgående. Ser man tillbaka på konstitutionsutskottets wertsamhet denna riksdag, få är det onelligt att ut: skottet warit sysselsatt mer än wanliat och ned: slagt mycket förtjenstfullt arbete på ålskilliga för: flag, åsyftande utweckling af wåra tonstitutionella förhållanden, men fer man på det wid rilsdagen upnådda resultatet, kommer man owilkorligen att tänka på den latinska sententen: multum elamoris parvum lane. Enrast tre ändringar i grundlas garne har riksdagen antagit såsem hwilande till grundlagsenlig behandling wid näftu rifgvag: att med wal af erkebiskop och biskopar skull förhållas i enlighet med kyrkolagens förestrifter i stället att vet nu beter etter förra wanligheten); att i stället för twå statsministrar, justitieoch utvifesftatsmi nister, konungen skall bland statsråren nämna en statsminister, utan afscende på om han är schefjför något departement, d. w. s. en flagg konselpresident; samt den nyss omtalda ändringen i 12 S regeringsformen. Ännu återstår wissertigen be handlingen af nåara sednare mäckta motioner, får fom hr Swen MNilsfons från Österslöf om att den decharge, fom lemnats konungens rådgifware, deris genom att tonstitutionsutskottet wid föregående riksdag lemnat ett mål oanmärkt, ide ffall wara gällanre i afseende å en fråga, fom stateutskottet efter anmälan af riksdagens rvisorer anmäla ens liat 29 2 mom. rilgvapgorvningen; af hr Liss Olof Larsson att i 65 Y riksdagsordningen bland föremål för gemensamma omröstninaar måtte in: tagas äfwen ftateng reglerande, samt af hr Törns feldt att kamrarne sjelfwa ffolr wälja fina talmän; men det finnes föga sannolithet för att något af tesja grundlagsssändrinasförslag winner bifall af båta kamrarne. Hr Nilssons motion är märklig derföre att den redan warit wäckt inom fonftitus tionsutskottet wid denna ritstag och der blifwit afslagen, men sedan den ånyo och tenna gång i lammaren först framstälts, bar utskottet förmedelst ren förfeglade sedeln tillstvrtt riletagen att bi falla densamma. Hr Liss Olof Larssons förslag är tydligen tillkommit såsom en följd af utaången på striden om mantalspenninaarne. Hr Törnfeldts motion synes temlinen påtagligt wara Irams kallad af talmännens nyligen gjorda propofittonswåaran. 3 Andra kammaren förefom i går åter frågan om några danaarss öfwerlåtande på wissa städer. Propositionen om öfwerlåtande för al framtid på wissa städer af statens rätt till de inom dessa fallande danaarf och då kamrarne fattat olika bebeslut härom, hade statsutskottet ansett frågan wara förfallen. Men beträffande afstående af ftaz tens rätt till wissa i k. propositionen upräknade danaarf hade nu utskottet föreslagit, att för de fall, der det danaarf som är i sråga att afstås till kommun, som af statewerket upbär ersättning för förlorad tullfrihet, upgår till få stort belopp, att räntan å danaarfwet motswarar eller öfwerstiger berörde till staden utgårnde ersättnina, wid afståendet af danaarfwet skulle fästas det wiltor, att staden afstode från nyssnämnda anslag. För de nu