Article Image
förslag. Motionären utgår från den förutfättning, att det wore alldeles gifwet, att den norra stambanan, om och när den en gång kommer att fortsättas från Storwik, skall komma att utmynna i Liungans floddal mid Torpshammar, hwarest den sålunda ffulle komma att sammanträffa med den projekterate järnwägssträckningen Sundswall — Österjund —Trondhjem. Jag får härwid anmärka, att det alldeles ide är få gifwet, att en blifwande fortjättning af den norra stambanan från Storwit ffall komma att på förbi Torps hammar. Twärtom äro meningarne inom de särskilda norrländska landskapen mycket delade i afseende på denna sak. Ganska många finnas både inom Helsingland, Medelpad od) Angermans land, hwilka anse, att ven norra stambanan, om och när den någon gång kommer att fortsättas från Storwik, bör från sistnämnta punkt få en mera östlia rittning genom Merelpad och Angers manland och på ett ej särdeles stort afstånd från kusten. Stulle nu denna fiftnämnda mening til flut blifwa den segrante, så wore ju också hela det nu begärda anslaget, derest det bewiljades, på jörhant allretes ändamälslöst bortkastade Penninpar. Jag anser följaktligen den nu föredragna motionen wara allveleg för titdint wäckt, och jag bellagar werkligen, om härigenom nåpot frö till oenighet mellan norrländingarne i afseende å der ras gemensamma intressen skulle upstå. Jag tror, att man med bewiljande af det nu begärda anflaget fon läta anstå till dess det wisar fia, att norra stambanan werkligen kommer att sortsättas längre än till Storwik, samt i hwilken riktning den från sistnämnia ställe kommer att dragas. Hwad slutligen widkommer det at hr Almayuist nyss framställta modisitationsförslag, få förefaller bet mig ganska underligt, att han will att den söreslagna nya undersötningen skall antingen sträcka sig i den aj motionären jöreslagna rittningen eller oc, sasom orden lyda, genom andra delar aj Wester Norrlands och Jämtlands tän til samma andpuntt, i tratten af Hismon i Rödö socken, hwarest de båra föreslagna linierna skulle jammanfalla. Oaktadt jaa sjielf bor i Torp, och får lunda noga tänner dessa trakter, fan jag ej förstå, huru man, derest man werkligen åmnar draga en jåruwäg från Torpshammar framemot Östersund, har någon annan wäg att gå än antingen den af motionären omtalade Refsundslinien, fom redan är undersökt, eller of den nu af motionären före: slugna. Nagra Andra delar af Wefjter-Rorrtandg län än de, fom ligga wid endera af degja fträdningar, stå ide att anträffa, med mindre än man will draga banan tillbata österut eller oc gå ger nom idel omarker med den, Jag uprepar emellertid att jaa för närwarande anser frågan för tivigt wäckt, od) att jag i denna omständighet finner det förnämsta skälet att an. yålla, det kammaren behagade bifalla utskottets hemställan. (Forts.) J rästräftsfrånnn.

27 april 1872, sida 3

Thumbnail