wer förf. k:s befhdes i de norrlåndska länen fem årsberättelser, den s. k. ffoastomiteng betänkande, handlingar oc) uplysningar rörande Sweriges fiskerier af fiskeriintendenten, kommerskollegii berät telser jamt titskriften Norrland och dess framtid, hwarförutom han likwäl begagnat sig af äldre statistista upgifter rörande detta ämne, Författas ren bar till utgångspunkt walt några af den store rikskansleren på 1630 talet fälda ord: 7YWi kunde ockå komma till förmögenhet, om Gud gåfwe wett och flit och idkesamhet och wi slogo of; ifrån dryckenskap och rätt brukade det Indien, fom Gud of gifwit i Sweriaer, och gifwer detta en särskild tillämpning på Norrland. Men för att den dolda rikedom, fom der finnes, må kunna tillgorogöras fordras främst nya och tidsenliga fomnunifatio: ner, och förf. framhåller derför med mycken kraft Norrlands berättigade ansprök på att komma i åtnjutande af de fördelar, järnwägarne bereta. Han meddelar widare särdeles intressanta upnister med affeende å jordoch bergsbruk, boskapsskötsel, fiskerier m. m. och eanar särskild upmärtsamhet åt skogsskötseln. Skogarne, ytrar ban til slut, rhafwa blifwit denna landedels förnämsta före wärfskälla och häfstång för def jämförelsewis raska utweckligt i ekonomiskt hänseende. Den stora frågan är nu, som bekant, huruwida denna utwecklina går emot tilltagande wälstånd eller emot ett ohjelpligt förfall, huruwida yxan, som rodjer Norrlands skogar, werkligen banar wäg för en kommande orling och timrar grundstommen till elonomisk ssjälfständighet för dess folk, eller om den blott skapar kala ödemarker och sårar själfwa rötterna till folkets wälstånd ress sedlighet, förnöj samhet och sparsamhetsanra. Dessa kinkiga förse mål tillhör det dock icke denna lilla upsats att ens beröra. — 2 . LA, — Få