Article Image
Alwar och Skämt. III. J denna fredliga tid synes det hardt när obes aripligt huru nägot sådant som split, twist och krig kan finnas och man tror knapt sina ögon, då man någongång träffar på ett litet honett tidningsaräl. Såwirt sådane kommit under mina ögon skulle i hela wårt wirsträckta land endast tre dylika småkrig förekommit. Af dessa rörde sig ett i Jönköping imellan twå af stadens tidningar om en notisrubrik men har nu afstannat efter några dugtiga nappatag och utan något synligt refultat; ty en hwar af te stridande wirhåller fin första position. Ett annat har pågått mellan de båra Gefletidningarne angående ett referat öfwer stadsfullmäktiges förhandlingar, hwilket en dag lästes i Norrlands Pesten och dagen efter ordaarant detsamma jyntes i Gefle-Posten. MN.-P. på står att G.-P., fin wana likmåtigt, annekterat dess referat och G. P. å andra fivan synes ej tunna finna nog hårda tillmälen för att beteckna hwad den förmenar wara ett otillbörligt anspråk af N. P. Saken är mycket enkel. Denna fetnare tidnins gen har sammandragit och stiliserat af fullmäktiges sekreterare giorda meddelanden och huru än 6.-B. wrider saken mill det synas oimotsägligt att omtwistade referatet, i den form MN -P. genom sitt arbete deråt gifwit, warit M.-P:s litterära egendom, hwadan således G. P. alt för perna fun: nat utmärka detta genom att fitta N. P:s fignas tur under referatet. Så litet behöfs det ibland för att undwika twist. En tredje sirid och som angår oss något när. mare har i degfa dagar utfämpats i Jämtlands Tidning mellan Öfterfundsbo och Verax med anledning af en korrefpondens från Öhersund till Sundswallsposten oc ett deri förekommande yttrande att Östersunds samhälle, ehuru det wigferligen redan nu går framåt med stora steg, likwäl och dessutom wäntar en kraftig uprycknina af ven en gång närmare förbintelsen med kuststäderna på den grund, att befolkningen i sjöstäder är mera uplyst och fördomsfri än upstädernas. Detta har vÖfterfundgbo, något förgrymmad, tolkat få fom skulle korresp. ha hoppars wtt wi — i Östersund — snart måtte få uplysnina och i synnerhet förs domgfribet bitfända på järnwäg från Sundgwall. Den gode Östersundsbon, fom indelar wåra ståder i städer med sjömän och städer utan fiömän frå: gar fmått ironiskt hwad slags uplysnina en stad af förra slaget, och fom dertill är landebhöfdinges residens, säte för bögre elementarlärowerk ej minbre än för en männd högre offiserare, wäl skall tunna hemta af Sundswalls sjömän! Verax swarar härtill sålunda: Ni tyckes ej kånna till att äfwen de högsft utbildade lärowerk endast äro förbererande anstalter för inträdet i den högsta af alla skolor, nämligen lifwet. PMeen ten ftörre handeln och lifliaheten, den lättare samfärdseln med andra orter, tillströmmandet af främlingar m. m. måste under för öfriat likartade förbållans ben mera widaa anblicken bog och bilva jjöltädernas innewånare, än upftädernag. Som ingenting är mera på tal i wåra dagar än täferiet, få har detsamma blifwit ett trätofrö öfwen i denna nu omordade turnering imellan de bålde med slutet wisir upträdande kämparne. Ått br Leufstedt är ond på läsarne, det är, likasom ohållbarheten i hans argumentation i detta stycke, nogsamt bekant; mindre kändt torde wara att Sundsmwallg-Poftens Jämtske brefskrifware ej låter något gynjamt tillfälle nå fia ur händerna att ge dem en liten slång. Så skrifwer han t. er. i fin orrefponden8 af den 8 jan. detta år: 7De from: na indivirer, hwilkas blickar och tankar synas wara ilt för uteslutande fästade wid ett annat lif, för tt de kunna ha någon tid öfrig att egna åt en verklig och mångsirig själsorling, arbeta fortfaande, fom förut, i sitt anletes jwett med att göra )ropaaanda för fin sak och lyckas också att rå och å wärfwa en stackars piga eller annan person,

13 april 1872, sida 2

Thumbnail