Norrländska Korrespondenten – 6 april 1872, sida 2

Huru bjärtrå heten då måtte hafwa framftudit, inlyser på ett nästan komiskt fätt af det naiva omdöme, fom af en aktad man fäldeg om en af detta ärs större fester härstädes: Det war utmärkt trefligt och få gick det så anständigt till! Att det gick anständigt till, hade således slagit i akt tagaren med häpnad. Huru talar icke denna omständighet mera ån volymer! Obestridligen konstateradt är således framåtftridandet i detta hänseende inom wårt samhälleAnnat är det i Kristianstad, om hwilken Knut Almlöf en gång fälde den domen att den hade Swerines finaste och mest bildade publik. Wid en mas steradbal derstädes lägger en högre adlig militär i dagen det råaste och mest wildsinta sinnelag, i det han med okvädinsord öfwerfaller en ledamot af Hofrätten öfwer Skåne och Blekinge, flår sönder alas och porslin, rijwer ner en bordduk med der: på befintlig servis o. . w. En annan örfilar upp sin tjensteflicka offentligen för det hon glömt fin frus schal och åter en annan bögt bildad och belefwad man förföljer på öppen gata en ung flicka af medelklassen med den mest oförskämda närgångenhet. Slutligen erhåller red. af Krist. Allehanda, som papekat dessa och liknande bragder, följande nätta bref: Min Herre! Ni är sannerligen en oförskämd lymmel, fom ide fått lära er att weta hut. Här bar funnits yngre officerare före er, utan att tidningarne lagt fin näsa i blöt om hwad de gjort oc) huru de upfört fig. Tag tillbaka hwad ni sagt i näfta n:r, eljest får ni smörj af Officer mid Wendes art. reg:te. Det tyckes näftan fom om skalden warit profes tist, då han wid excellensen Trolle Wachtmeisters bär sjöng, fom ret vå wille synas, med någon öfwerdrift: Dygd och bildning, wett och heder Gick med dig i grafwen neder!