Norrländska Korrespondenten – 2 april 1872, sida 3

Från Utlandet. Om det nya tyska universitetet i Strassbura yt: trar fig 7Eiecle på följande sätt: Det nya uni versitetets föreläsningekatalog ligger framför oss och med tungt hjerta hafwa wi läst ten till slut. Wi blyagas icke för att tihlstö, att detta program är utmärtt: projeeforernas egeuskaper, Jöreläsningarnas antal och skiljaktighet, alt är gort. Tyskland har från fina andra unwersitet utwalt de bästa lärarekrafter ech det nya unwersitetet är redan från sitt grundläggande ett af ve bäst fom manjatta i ritet. Med sårana elem ent, projesfor rer i ben ktraftigaste äldern och wäl betalta, ett bibliotek, fom redan nu räknar nära 200,000 band, fon man med fäkerhet wänta den tyfta ungdomens tillströmmande til Strassburg. Följterna funna berätnag. Och wi, hwad ajorte wi, hwad göra wi? Trogna wåra gamla willjarelser, låta wi alt gå längsamt på gamta sättet. Wäåra ftoc: kars prowins akademier försmälta af torkta; pros fesserer utan smdenter lefwa af en lön, som slulle tomma werkmåstaren i en ffrådreri eller more warn affär att rycka på oxlarna De arbeta icke, det är sant, men huru och hwarjör slulle de ar: beta? Lätom oss se sanningen i synen, det är det enda merlet att komma något framåt. Wi hafwa i Frankrite ingen enta wetenskaplig anstalt, fom ens ett ögonblick kunte jämföras med det nya preussista universitet i Strassburg. Med blödande hjerta tillstå wi det, särdeles i betratlunte af ven allmänna tröghet, som ännn tyckes förlama den goda wiljans enstaka handlingar. Och dock är Tysklants wetenstapliga öfwerlägsenbet en af de månnfaldiga orsaterna til wära nererlag. Hafwa wi rå ide att befara, att vet trogna och oförskräckta Etlsass skall sluta med att mellan oss och wåra besegrare anställa en jämförelse, fom ide länter till wår fördel? Om mi ingenting glömt setan det sista årets sörsträckliga tilvragetfer, hafwa wi rå ingenting lärt? Ryssland har beslutat åter öpna SEebastopol såsom örloggoch hantelshamn. Korserner, arsenaler och tockor för reparerande af lrigsfartyn skola anläåggas derstätes, alla wikar ech inlopp skola styrras metelst starka fästen, men blott få, om några befästningar skola anlåggas iune på