Stodholms-Korrefpondens till Nya Norrländska Korrespondenten. (Genom Swenska Telegrambyrån) Den 27 mars. Kamrarne hafwa i dag middagstiden warit fame lade till bordläggning af utskottsbetänkanden. Den stundande helgen gjorde att ledamöterna temligen fåtaliat infunnit fig; i Andra kammaren märktes att fjerdedelen ar dess medlemmar erhållit permission från riksdagsgöromålen. 3 denna fednare kammare wäcktes twänne motioner, af herr Petter Pettersson om en anhållan af riksdagen bog kongl. m:t att upbäfwa de sednast widtagna bestämmelserna om rekrytåldern wid indelta armen m. m., och af br Anders Persson i syfte, att, säwidt wi upfattade det, få en flagg kommu nalstatistik uprättad (hwartill åtgärder fom betant är redan blifwit widtagna), oc) derefter ändrin: gar widtagna i kommunalrösträttens utöfning på landet. — Den wåntade kongl propositionen, om förändrade bestämmelser om häradsting, åsyftande att häradsrätterna inom de domsagor, der sädant under förhanden warande förhållanden lämpligen fan ske, oftare än för närwarande bliftva för rättgsökande tillgängliga, har i dag lemnatg till rifödagen. En annan konal. proposition har äfwen i tag till ritsragen öfwerlemnats angående försäljning till Falu bergslag af den till landshöfdingslönen i Kopparbergs län anslagna bostälslägenhet, Hud bagen wid Domnarfwet, för en köpeskilling af 100,000 ror. Ställets belägenhet wid Dalelfwen och Fröwi—Falubanan gör det särdeles lämpligt för det ftorartade järnförädlingswerk fom bergs lagen der ämnar anlägga. Genom en motion af hr Wallren har frågan om främmande trosbekännares ftällning till ftatskyrkan äfwen denna påna dragits under riksdagens pröfning. Motionären har nämligen föreslagit, att riksdagen måtte hos kongl. m:t anhälla om förslag til ändringar i gällande författningar att främmande religiongbefännare äfwensom de, bwilka anmält fia till utträde ur swenska kyrkan och blifwit i annat, här i landet tillåtet religiongfamfund uptagne, blifwa för fina personer, fin ins komst af kapital eller arbete samt, om möjligt, jämwäl för fin fasta egendom befriade från ffyldiabet att deltaga i underhåll af swenska statskyrkoförsamlingarnes presterskap oc kyrkliga ins rättning, men, mot det att de erhålla rätt till deltagande i kyrkostämmas beslut om alla sådana foltskoleangelägenheter, hwilka ide särskildt angå religionsunderwisningen, bibehållas wid ffyldigheten att efter i lag stadgade grunder bidraga till foltffolewäfendetå widmakthållande och ntmwectling. Lagutskottet har afstyrkt motionen i ett betänkande som i dag för andra gången borttades i famrars ne, och dess räsonnement lyder bufwurfatligen får lunda: vdetta förslag berör på det närmaste den stora frånan om förhållandet emellan kyrka och stat i wårt land, etter huruwida mi fortfarande skola hafwa en statskyrka; men få länge arunds satsen af en statstyrka ertännes, blir vet för ftaten en owilkorlia upaift, att bereda henne erfore derliga medel för fin existens såsom ftatginftitus tion. J fråga om swenska kyrkan fan staten få mycket mindre untandraga fig detta, fom prefters skapet hos oss bar sig ålagdt ide blott att utöfwa siälfwa lärarekallet, men äfwen att bestrida wissa statsborgerliga förrättningar. Presten är på fame ma gång en kyrkans och en statens tjänare, det sednare ide minst derföre just att kyrkan ertännes äsom statskyrka. Eghenskapen af swensk medbors zare betingar skyldiaheten att bidraga till fyllande fo swenska kyrtans materiela behof, främst pre terskapets aflöning. Oc om också efter tet främnande trosbekännare få tillåtelse att inom riket tifta egna relinionssamfund, de till swenska fyran och def presterskap utgående afgifter mindre iskådlint framstå såsom afaifter till staten, äro de ock i själfwa werket fortfarande sådana, afsedda