ständliga drayningskraften i hela hennes väsende, så bör man icke förundra sig öfver det tillnamn, som den fattiga siskarflickan fick och som hon så väl förtjente, näml.: Aspö Ros. Den unge Rolf var sedan ett år jungman vid kongl. flottan och var just nu ute på långresa med korvetten Gefle. Han väntades i dessa dagar hem och derföre var det stök och bestyr inom de båda siskarfamiljerna, ty båda älskade lika högt den unge, raske sjöbussen. Andtligen en vacker sommardag ljodo från Kungsholmens fästning den bekanta saluten och den vackra korretten simmade stolt som en svan in i den rymliga hamnen. Dagen derefter kom Rolf ut på Aspö på besök, Det var en verklig glåljedag för fiskarena. Af föräldrarna såväl som af familjen Rahm erhöll han hjertliga omfamningar och dito kyssar, men den högt rodnande Anna kunde icke komma längre än till välkomsthelsningen när den unge mannen med strålande blickar stod framför henne. De gamle blickade belåtet och betydelsefullt på hvarandra vid dessa lyckobådande tecken och dagen tilllbragtes, högtiden till ära, i lust och glädje. Nägra små skänker till en hvar fördubblade glädjen och när Rolf sedan hade den glädjande underrättelsen att meddela, att han redan var matros steg jublet ännu högre. Den andra underrättelsen, utt han hade ledigt ett halft år, bidrog ingalunda att minska glädjen. Dagen derpå for han till Karlskrona för att afmönstra och efter ett par dagar återkom han till hemmet för att kvarstanna der tills ordres kom om upbrott.