Norrländska Korrespondenten – 30 mars 1872, sida 2

Den vansinnige. (Novell af Hektor) (Forts. fråa n:r 34.) Den unge Rolf Sjöberg, nyss fylda tjugo år, var en sjöman af äkta skrot och korn, en hafvets son, som kanhända icke har många sina likar. Han var nästan född på hafvet, upfostrad på hafvet, dit han så långt tillbaka han kunde minnas åtföljt sin fader på hans fiskerier. Han var en välväxt yngling, fulla tre alnar lång, med kraftig gestalt och välbildade anletsdrag. Hans djupblå, nordiska ögon talade om förstånd och godhet, den höga ädla pannan om öppenhet och beslutsamhet, den svagt böjda näsan och den vackra munnen, kring hvilken ett energiskt drag hvilade, vittnade om mod och kraft. Hela gestalten var en typ för en äkta nordisk sjöman. Rahms dotter, som, i likhet med sin mor, hette Anna, var nu sjutton år gammal. Hon var en skönhet af första rangen, som skulle kunnat göra stor lycka i salongsverlden, om hon der haft sin sfer. En Dlick af hennes blixtrande ögon verkade med oemotståndlig makt. Det korpsvarta håret och de mörka ögonbrynen bildade en sällsam kontrast till den marmorhvita hyn. Den lilla vackra munnen med de svällande purpurläpparna, kring hvilka hvilade ett lekfullt, trotsigt leende, vittnale om lefnadslust och glädje. Lägger man nu härtill det utmärkt regelbundna anletet, den symetrisba växten och den smidiga men kraftjulla gestalten, som sväfvade fram lätt som en sylfid, och den oemot