Om dödsstraffet. Ur en i Paris nyss utkommen strift läjes: Bor samlället bibehålla dörestraffet? Nej, emedan det wertstälda dörsstraffet ide fan ändras och emedan den menskliga rättwisan i hware je tal lan misstaga fig. Nej, emeran rörestraffet beröfwar de dömde möjligheten att förbättra fia, och emedan vet fås letes är stridante mot bet mal, fom bwarje straff i ett moraliskt och til följd deraf sannt republikanskt samhälle bör afse. Nej, emeran döressraffet, då det werkställes, er. bjuter feltet ett omensklint och barbarislt ffåres spel, fom blott alt för mycket retar dess uyfikenhet ech mänjer det wid grymhet, under det att hwarje frö till denna senare egenstap twårtom borde bog detsamma utrotas. På annat stålle är ädagaladt, att dödsstraffet ide bar ten werkan, fom tillskrifwesj detsamma. Ai 167 lifdömde, fom en preftman i Briitol följt till schavotten, hade 161 bewistat afrättningar. Talrika iatttagelsar, annorstädes gjorda, bekräfta denna erfarenhet. Likaså har man i de länder, ver rörssstraffet år afskaffadt, ide förmärkt att brottens avtal ökats eller att menniskornas lij res spetterats mindre än förr,