Norrländska Korrespondenten – 19 mars 1872, sida 3

51 ja mot 34 nej, som afgäfwos för afslag till utskottets förslag. Förhandlingarne för dagen afslutades med en debatt i anledning af inkommet protokollsutdrag från Andra kammaren jämte denna kammares tilläliga utskotts betänkande angående den medi sinska underwisningens orrnande och beslöt fam maren att tillsätta ett utskott af fem ledamöter för frågans behandling. Främft på Andra kammarens föredragninaslista stod statsutskottets utlåtande med hemställan om bifall till regeringens proposition om bewiljande af wissa förmåner åt järnwägsbolagen Falun — Göteborg och Halsbera — Motala — Mjölbv, hwilka bolag ätagit fig att utan bidrag af allmänna mes del utföra nämda järnwägsanläggningar. Denna hemställan blef utan diskussion bifallen. Någon riskussion upstod härefter i anledning af hr Hans Anderssons motion om ett förflaaganslag, att ställas till k. m:ts disposition till bes stridande af kostnaderna för en järnwägs undersöknina från Torpshammar genom Hällejjö, Hår siö, Stugun och Liths socknar till den förut uns verföfta linien i trakten af Hismon i Rörö foden med bibana från lämplig punkt i Lith till Österfund. Motionären hade ett längre föredrag, hwari han närmare motiverade sitt förslag. Hr Alme qwist, fom sökte wisa nörwändiabeten af att ifrår gawarande bana lades i en fåran böjning, att den, när norra stambanan ev gåna komme att möta tenfomma, måtte med dess tillbjelp bereda järnwägskommunikation få högt upp mot norr fom möjliat, förordade undersötningen, men ide att man skulle beaära densammas företagande utan att närmare bestämma punfterna från Torpör bammar genom Medelpad, Anaermanland och Jämttland. J denna anhållan instämde motionären samt br Ol. Wikström. Hr grefwe Posse warnade för anslagets bewiljande enär dels det ännu ide wore afgjortt, om ifrågawaronde järne wågsföretag kommer till ständ, dels oc emedan de särskilta orterna borre sjelfwa bekosta under söfnineen af ve särnwägar, fom i rem ifrånafät tas. Å men br Lithner yrkade afslog å motionen, anseende frågan wara för tidigt wäckt, då denna järnwäg ej aerna kunde komma till stånd förr än efter det norra stambanan blifwit fertsatt till dessa tralter. Det gjorde talaren för öfrigt ondt att genom sitt yrkande nödgas störa den enighet, på hwilken norrlänningarna hittills wisa så wac. frå prof. Or Gumelins, som äfwen wille neka metel till ifrågawarande undersökning, förundrade sig icke öfwer, att norrlänningarnes eniahet war på wåg att förswinna; då ortintressena i Norrland komme i strid med hwarandra, skulle det bär lif fom annorstädes blifwa band i hår och knif i strupe. Hrr L. O. Larsfon och Jan Andersson ansåo, utan att framställa något bestämtt yr kande, det wara önskligt, om denna untdersökning kunde komma til stånd. Jmellertid föll motionen wid anstäld votering med 119 röster mot 42. Wid behandling af nionde hufwudtiteln föreföll distussion rörande ätskilliaa punkter. Följande pensioner blefwo af kammaren förwägrade: för kompanichefen wid kronoarbetskären kaptenen E. F. Georgii (1000 rer), för sängelsedirektören A. L. Hårds af Senerstad enka (300 rer), för före råtejörwaltaren W. Normans enka (300 rdi), för öfwerstelöjnant Schanders dotter (200 rer), samt för öfwerstelöjtnanten C. E. Norströms enla (600 rer). Beslutet rörande dessa pensioner fattades, hwad ve flesta beträffar, utan votering. En fåran före: föll beträffande Georgii och utföll med 83 röfter mot ech lika många för, hwaran ren förseglade sedeln öpnades, då ofwannämde resultat erhölls. Voteringen rörante öfwerstlöjtnant Norströms enka utföll med 98 röster mot 69. J enliahet med stateutskottets hemställan beslöts, på tillstyrkan af hrr Mankell, Lyttkens, Grantund, grefwe Posse och O. Witström, att til unrerstöd åt sådane efter 1808 —1809 årens trig lvarlef. mande landtwärnsmän, fom deraf äro bebof, å allmänna indragningsstaten till f m:ts digpefition anwisa för år 1873 ett belopp af 2,000 rer. Dock borttogs det af utskottet förordade wilkoret, att uncerstörsbeloppen icke skulle få öfwerstiga 30 vor för hwarje understörstagare. J strid mot hwad statsutskottet hemställt, bewiljades ven af k. mit äskate pensionen å 300 rdr åt framlitne lektor Aulins enka. Aatra kammaren började sitt aftonsammanträre i onstags med behandlingen af statsutskottets utlåtande i anletning af hr A. Bäckströms motion om anslag till strömrensninaar i Norrbottens län. Motionären hade begärt 176,430 rdr för att fätta relar af BPites, Grunrseleoch Abmo-elfwarne, äftvenfom Lomträsk. och Ljusträftbädarne i flottbart stick samt att 5,000 rdr förslagswis måtte bewiljas till underfsökning och uprättanve af tkoft: nargförflan för att sätta i flottbart slick öfriga delar af Piteoch Abmoseljwarne och åtflilliga af ven förres bifloder; men statsutskottet tillstyrkt bewiljande af endast 15,000 rer att fällas till re: åerjnaens risvosition för att läta undersöka, bwil