Norrländska Korrespondenten – 14 mars 1872, sida 2

ran Ultlandet ran Utlandet. Franska regeringen har nu änrtligen efter långwariga öfwerlännningar fullbordat sitt förslag om ormeng recrganisation, och lagen om rekryteringen skulle ven 3 rennes förelänggas nattonalförfamlingen. Lanen förestrifwer aumän och eblinatorisk förbintelse till krigetjänstgöring för alla frand: män från teuau til fyrtio äre ölter. Den ups bäfwer rättiaheten til lega, förbjuder wårfningspenningar ech fråntager i krigstjänst staende fel: rater deras nuwaranre rättighet att deltaga i als männa wal. Fribet från triastjänst är envaft metaifwen ente sonen af enka, lärjungar wit presiseminarierna och elever wid trinaaslolorna. Kriads llänstticen utgör tjugu är och är indelad på föls jante sätt: fom år i aktiva armsu, fyra år i at tiva reserven, fem år i londtwärnet (armee territoriale) oc) fer år i lanttwärnets reserd Prefekten i repartementet Rtödne, fom för när warante i ett spesielt updrag wistas i Bersailles, hate ten 1 tennes ett lånat samtal med pr.fivenlen. Han lär bafwa tillkännagifwit, att arbeta: reklubbarne ech andra hemliga sällskag i Lyon äro starra i en få rask tillwärt och börja utöfwa ett så stert inflytante i departementet, att stor fara i politifft hänseenre reriaenom är för banden. Han anbefalde till följd håraf, att militärkrafters na berte ökas, äfwensom andra försiatighetsmått, bwilta borre wirtagas. Thiers säges hafwa far rat, att safen warit på tal wid general Bourbakis sernaste besök i Versailles, och att generalen erhällit fullmakt att wirtaga de mått och steg, som af omständigheterna kunde påkallas.