Norrländska Korrespondenten – 14 mars 1872, sida 2

Riksdagen. 3 Första tommaren har i lördags förewartit til bebaurling Stateulskotteta uttåtande angående teg: leringen af utguterna under nionde hufwurtiteln, bwarwid bisölles alla de af utffottet gjerra hems siällanren med undantog af att kammaren biföll prepesitienen om pension af 200 rer åt aflidna öfwerst önnant Schanders dotter, samt 300 rer åt aflicna lettorn wid Stockholms gymnasium Aulins enka ech oförsörjda barn. Dessutom beslöt tammaren att ur utskottets utlåtande angående unrerstöd åt landtwärnomän ben tkeri inryckta punkten, att understödsbeloppen ide finge öfwerstiga 30 ror, stulle bortaä. Detta beslut fattares först efter votering, som utföll med 41 röster mot 34. Med anlerning af en i Andra kammaren wäct metion om bewiljande af anslag för upprensning af ätskiliga wattendrag inom Norrboltens län hare stateutskottet hemstält, att rifsdagen mätte besluta: I:o att uti underrönig skrifwelse anhålla, det k. mit behagate låta, genem satkunniaa och tilfförlitliga samt med norrlänrska flottningssörhällandena fullt förtrogna personer, ide allenast wertställa en Få neagranna untersöfningar grundad utredning om lämpligoste sättet att genom uprensning af te särslulta wattendragen inom Norrbottens lån försätta tem i fådant flid, att staten må funna tilgorogöra fig fina inom nämnda län befiutliga ffoagtilaängar, utan och, i Ofwereneftäms melse dermed, upgöra planer och kostnarsjörslag rörande reesa rensningsarbetens utförande; jomt att Ef m:t måtte till näsikommande riksdag göra te framställningar och förslag, hwartill f m:t må finna en säran utredning föranleda; och 2:o att, för bestrirande af kostnarerna för ifråflawarante untersölningar samt upråttandet af nötiga ploner och kestnarsförslag, till k. m:ts vig. pesition på rilkegältekontoret för innewarande år anwisa ett anslag af 15,000 rrr. Grefwe C. G. Mörner hyste betånkligheter mot att staten slune ansägga flottleder för den enftilreg räkning, bwarjemte han bellagare ren sköflina, stogarna i Norrland woro underkastade icke blott nenom tet oclefliga skogehyaget, utan ännu mer genom Pet sätt, hwarpå den tillätna afwerkningen berrefwes. Hr Ros uplyste om, att bär ej wore sräna om nagra upreneningar, Utan om att an. stäla unterfötningar och upgöra kostnarsförslag. Staten skulle teraf hafwa rirekta fördelar. När nu en spetulant anmälre fia i fräga om aftwertning på någon af kronans skogar, framlare han wanligen ett högst öfwert rifwet kostnareförslag öfwer te utaifter, han slulle få wirtännas för nöriga upreneningar för timrets netrflettande, och björe i följd häraf en obetytlighet jör den wår: ande steven. Om errentliga foftnareförflag i retta hänseenre reran förut funnes tillgängliga, Hule staten utan twijwel funna betinaa fig bögre priser för sina skogar. Seran hr C. Ekman ånnu närmare utwecklat tesja skäl, frih Fund yttrare sin sör utskettets utlåtanre och br v. Kech yrkat osfslag, bifoll tammaren till slut utskottets bem ställan. Antra kammaren svysselsatte fis med Statgutslenets uttätante rörande beräkningen af statsworlets intemster; och blef alt hwad utskottet häri jöreslagit af tammaren bifalet, till första delen utan tielkussion. AAAAA33g ÄÄÄ