Norrländska Korrespondenten – 12 mars 1872, sida 3

Sjunde hufwuttiteln, anslagen till finangtepar: tementet, föreslogs derefter till behandling, bwarwid alla punkter af statsutskottets utlåtanre af kammaren biföllos oc) envaft en mindre diskussion upstod rörande kontrell å tillämpningen af författningen rörande Hwitbetsfocter.tillwertninggafniften. Derefter förekom ssatsutskottets memorial med beräfnina af statswerkets inkemster. I afseende å 5:te punkten om orrinarie eller ständiga inkomster beslöt kammaren, på förslag af frih. af Unas las, att manlalerenningarne skulle fom hittills berätnas till 575.000 rdr. Om 17:de punkten, angående järwågstrafikmed len, hwilka uifskottet i likhet med k. mit beröknat til 8,450,000 rer, men frih. af Ugalas m. fl. blott till 8,000,000, upstod en kort riskussion, hwilken utföll til fördel för frih. af Ugglas för: slaa med 40 röster mot 26. Wic fortjättning of bebandlingen af flerde bufs wurtiteln anteg Andra kammaren i lörrags ut: skottets förslag att för anskaffnina af infanteriges wär måtte bewiljas för år 1873 ett belopp af 1,094.000 rer. Det beslut fattades med 95 rös ster met 69, hwilka woro för ett förslag af herr Mankell att endast bewilja 690,000 ter. Förra årets lagtima rikstag bewiljade ett ber lopp af 3,750,000 ror till befäftninggarbeten wid Karlskrona. Af tetta anslag hade statsutskottet vu föreslagit att 450,000 ror skulle utgå nästa år. Mot renna utskottets hemställan opponerakde sig hr Mankell, som, jämte det han erinrade om alla de skäl, som förut andragits mot Karlskronas befästande, tillika uplyste att det wilkor, hwaruns der ofwanstående anslag bewiljats, eller att det skulle wara tillräckligt för berörde befäjftninggar: beten, ide fan upfyllas, sedan den permanenta bes föftninggfomitegn, till bwillen frågan blifwit hän: skjuten fetan anslaget bewiljades, lemnat det bes sked, att beloppet wore för sitt ändamål otillräckligt och att det behöfres minst 2 millioner ver till. Unter sådana förhållanden anfår tal:n att rilstagen ide nersatte fin wärrighet om den ändrade beslut angående Karlkronas befästande, hwartill äfwen det militära skälet manade att man borre först fe till att få lanttförswaret ordnadt od) seran, i mån af råd och lägenhet, fjöförfmar ret. Anslagets utgåenve förorrades af fjömini: stern samt hrr frih. Ericson, grefwe Pesse, Hörnfelt, Kev och Palander. Deras mening blef äfwen kammarens. Afwen Första kammaren hade förut fattat samma beslut. J måndags företog fig Första kammaren behandlingen af laguiskottets betänkande i anledning af åtffilliga i Andra kammaren wäckte förslag om ändringar i nu gällande strafflag, hwilket betäntande wi förut ätergifwit. Det antogs af kammaren oförändrad. 3 måndapg handlade Andra kammaren den fems te hufwuttiteln och bewiljade de af statsulskottet föreslagna anslagen utom til skärgårrsartilleriets minaftelning, hwartill vod ej heller kammarens medlemmar inom utskottet welat bewilja något anslap, och till pansarskepp. Anflaget till werkstärer i Karlskrena 217,000 ror bewiljades rod blott med 90 röster mot 83. Mot fortsatt byggande af krigsfartyg efter pan sarsystemet afgaf kammaren en ganska typdlig opis nioneyttrinag genom sitt bifall til utskottets hemstälan om bewiljande för krigssartygs byggande af 700.000 rör i stållet för de 1,700,000 rdr re: geringen begärt och hwaraf en stor vel til på: börjande af en femte monitor. Andra kammaren sammanträrde åter i måndags afton kl. 6, för att först behandla sjunde hufwud. titeln, som antogs enligt utskottets förslag, seran br Gumeelius tlagat öfwer de tryga uthifterna til ön S:t Barthelemy. Åfwen antogs ulstottets förslog att rikstagen måtte i skrifwelse anhålla, det k. mit täcktes, på sätt rikets ständer i skrifwelse af den 16 maj 1863 föreslagit, medgifwa Carolinska miriko-kirurgiska institutet rätt att, i lithet med universitetens far kulteter, merdela medifinffa eller få kallade medi fine fandidat-eramen, samt den praktiskt medisinska eller licentiat-examen, samt att k. sitargarne för bemälra institut af den 26 april 1861 måtte i öfwerensstämmelse härmed warta ändrade och de ätgärver i öfriat wittagas, fom för befordrande till werkställiahet häraf må finnas nödiga. SKonfiitutiengutftottets memorial angåente full borrad aranfining af de staterätet förra proto: loll bar vu uttommit. Ulslottet bar, säsom redan nåämnts, ansett anlerning ide hafwa förekommit att mot någon le. tamot af statsråtet tillämpa g 106 regeringsformen; hwaremat utskottet funnit sig böra, enligt g 107 regeringsformen, hos rilgragen anmäla to: nungens råtgifwares den 9 nev. 1871 beslutade åtgärd att nersätta den ålder, hwaröfwer ingen