komma att genast tillämpas utan sannolikt först efter någon tits förlopp, för att ide tillskynda innehafwarne af dessa waror större förluster. Riterageas skiljaktiga beslut i afseende på fjerde oc) femte hufwurtitlarne föranleda följande gemensamma veteringar: om anslaget till militärottochcer 12.000 rer; till inretta armeens öfning8anslag 1,000,000 eller 1,200,000 tor; till bemär rinpsmanskapets utrerningeperserlar 150.000 rer rer eller 405,320 ror; exercishus för lijgardet till häst eller ide; arveden ät unteringeniörer wid maskmstaten 6,400 rdr; oflöning ät ertra maftiniz sier 30,000 rer; arveren åt minafdelningens befäl och manskap 5,400 rdr; till byggande af frigg: fartyg 700,000 ror eller en million ardr. J afton jöredrages I Andra tammaren 7:de huf wuttiteln om anslagen till Finansrepartementet och da äfwen den nionde hufwudtiteln till rifgdagen infommit återstäår af hufwudtitlarne blott den åttonde fom äfwen lårer wara i statautskottets plenum bordlagd. Dessutom förekommer i afton frågan om Carolinska institutets ecamensrått och förmodas att Andra fammaren i enlighet med hr Liss Olof Larssons motion besluter en skrifwelse till t. m:t om utwirgate rättigheter för institutet att examinera läkare. Om ragens sammanträden i kamrarna binna wi blott anteckna att en långwarig öfwerläggning egde rum i Första kammaren om rörtestraffets a stuffanre eler fom lagutskottet tillstyrtt def bis behållande med de nu i lagen gällande inftränt ningar, hwillet tillstyrkanre utan votering bisölls, samt att Andra kammaren genomaått fratsutftots tets förslag till utgiftsstat tör sjöförswaret och gillat desamma utom att nämnda 5,400 rer i or vode åt minafrelningens befäl och manskap afslogs. J sammanhang med Första kammarens beslut i fråga om rörsstraffet tunna wi nämna att en petition, undertecknad af fem fruntimmer, fruarne v. Koch, Hierta och Vind af Hageby samt twå mamseller Rossander, om nåd för C. O. Anders jon, till t. m:t inlemnats samt att den i gärda-. gens konselj förewarit men icke ansetts föranleda till äntring i den sastställda domen. H. k. h. hertigen af Östergötland ämnar, bes rättas det i en tidning, företaga en resa i början aj denna månad til Karlskrona, och en annan titning, ven franska BPetite Presje, wet att omtala det h. k. höghet skulle resa till Paris samt att till od) med rum terstädes skulle wara beftällda för bang räkning. Såwidt man bär hört är ätminstone den sednare underrättelsen fulltomligt ogrundad, oc) allveleg tillförlitlig lärer wäl ej heller den förstnämnda wara. (Ett rykte bar berättat att presirenten hr grefwe Manderftröm tagit afsked från fin befattning få fom Swenska Akademiens sekreterare; rätta förs hållandet tärer wara att hr grefwen begärt per miesion för ett par månader eller till maj, uns der hwilken tid justitierådet C. G. Strandberg fungerar säsom Akademiens sekreterare. Finsk ihärdighet. En liten enkel berättelse, för hwars sanningsenlighet wi funna garantera, torde, såjom ett exempel på både ewanlig ihärdighet och owanlig nawvitg hos ten finska allmogen, läsas med nöje. Unter ett af Finlants sernaste hårda år wanctrade från trakten af Kajana en fattig lvinna med fina twå barn öfwer den fwenfta gränsen för att föta fig arbetsförtjenst. Hon fann på ret wackra —forss både arbete och ett wälwillit bemötande af husbondfolsfet, hwilket, då lvinnan utförde wål det enda arbete hon förstod nämligen binda säd, tog hennes parti emot de öf: riga arbetskamraterna fom ide altid sågo nyfomlingen med blida önon. Härutaf drog hon i tvft bet den riatiga slutsats att familjen B. .. ., fom eare —forss, oc) isynnerhet dess representant, en äldre fru B. . , fom öfwer sommaren wi: stats på —forf, men annars bodde i Stockholm, woro barmbertiga och merlitsamma menniskor får: reles mot henne. Hon wandrade på hösten hem till sig och fru B. hade säkert ingen tanke mera