Norrländska Korrespondenten – 5 mars 1872, sida 2

lom på ett gansla owanligt sått i de förra egarnes händer. Före dem egdes nämligen Ölivehäll af en grefwe Gyllenborg, den siste af sin ätt och aristokrat till lif och själ. Till föres kommande af att det grefliga godset efter hans död stulle fomma i osrälse Händer, teftamenterade han detsamma till tre af fina högättade wänner: greswe Henning Hamilton och twå greswar Taube, men med den originella föreskrift, att dessa tre herrar efter hans död skulle spela om egendomen och att han slulle tillsalla den lyctige winnaren. Innan testators förordnande uppsyldes, fom dod en af de tre på den förnuftiga tanken, att det more wida förständigare att dela — att taga undan af potten, såsom det Heter i kille, och man kom följaktligen öfwerens derom, att den winnande skulle betala de twå andre 50,000 rdr hwardera, mot säkerhet af intedningar i egendomen. Hwilkendera fom wann. det wet jag inte, men nog af, att egendomen fid trenne adliga egare (med hr Hamilton såsom disponent) i ftället för en; men ide ens detta har tunnat slydda det adliga herresätet från att nu ha kommit i, såsom jag tror, ofrålse händer; men det war just detta, testator fölte förekomma! Deraf fer man, att ingenting motstär tidens nivellerande anda