Norrländska Korrespondenten – 5 mars 1872, sida 2

Motioner wid 1872 års riksdag. Af br Ola Andersson: Om bewiljante af ans slaa åt folthögskelorna. MyckRt är hos of gjorrt för undermisninggmwäs fet, ej blott hwad beträffar wetenskaperna, utan äfwen för tet praktiska lifwet. Detta bar deck bufwudfakliaast eller uteslutande kommit de HMa8fer i samhället tillgoro, hwilkas tetnadeftäl. ning medgifwit dem att häraf komma i åts. njutande, om od man fan säaa, att frukterna mes delbart komma mer eller mindre öfriga klesser till rel. Dessa fernare haswa i fellstelan beta fin enda biltninasanstalt sör lifwet. Äfwen dessa lärcanstalter bafwa på de sernaste 20 a 30 åren blifwit ei obetydligt förbättrare; men månne det ständiat stigante behofwet af kunskaper härmed kan tillräckligt tillfredsställas, eller hwarföre blir detta bebof alt större ej blott för individen utan äfwen för staten? Så länge den stora mänaden ännu ej börjat tänka öfwer samhällets lagar och inrättningar, kände den ej beller bebofwet af dessa nörwändiga bjelpmedel, få länge war ret också för staten lif. giltigt, måbänva ej ens i de styrantes intresse, att utså wetandets frö i all jord, men seran wi lyckliatwis bunnit den arad of utweckling att det stora flertalet, eler åtminstone en aftninggbjuvante bel deraf, för att lyta och akta samhällats lagar och inrättningar, mill söka att öfmertyaa fig om att re äro aota och nyttiga; för att följa med och tillaedegöra fia inrustriens siändiga utmwedling, wil sträfwa och skaffa fia de på reesa oms råden alt mer och mer högst nödwänrina tunffas per och dermed befordra enuffilvt och allmänt wälstånd; för att blifwa goda medborgare, mill lära känna sitt land, dess språk, historia och minnen, dess behof och resurser, ve många ännu ej öpvas de skatter, blott altför mydet tolva för eler mifaktade af dem fom få lätt funna öfwergifwa fäs ternejorten, då synes mig oc tiven wara inne att öpna för tetta den sanna biltningens och ten praktiska funskapens ljug, fom bhittihbs endast fpure samt kunnat bana sig wäåg till te från retsamma mera aflägse och låta det strömma till få många som möjligt; då är det också lifta mycket statens oafwisliga intreese och pligt att genom spridande af kunskaper söka att dana så månaa som möjligt af fina metlemmar til kunnige och duglige meds borgare och gora festerlantswänner, fom, då re fänna sina rättigheter ech fullgöra sina pligter, bwarfen böja fia för obehöriga anspråk eller låta sin ledas och förledas af bedragare. Ertännande tet gora fom follskolan werkat och med en fortaående utweckling otwifwelaktigt frams gent skall komma att werka, torte vet dock med skäl funna sägas, att tet lila Här fan merrelas — ech tetta envaft åt barn och fom under ett oftast oafbrutet och tränet kroppsarbete till en ej ringa del glömmes just till ren tid då det bäst behöfwes — ide är tillräckligt för ofwan antytda