Norrländska Korrespondenten – 20 februari 1872, sida 2

1 6 SAS 94 olte, hidbaras uldelades 50 rer pr attie. Af 1870 ärs sealationeförening erhölls ett tilskott af 1235 ror 07 öre; men för 1871 årg fealationgförening, enligt hwillen Gu: stof Ar elf fall ba 30 prosent, Sundswall 25 pros sent och Wester Norrland 45 prosent of gemenjamma inseglingen, torde komma att af Gustaf Avolf utbetalas 6 a 7000 rdr. Unter året bar Adolf gjort 28 resar. Wäckt sörslag att försåkra ångaåten i under bilpning warande Norrlanrs Sjöassuransförening afslogs. Direltionen bemyndiaades att försöka åstadkomma senlationsförening för innewarande år. Till direttörer återwaldes grossh. G. O. Sta: din, Aug. Sundberg, fabrikör N. P. vindebera och kamrer G. Gihl samt nyinwaldes handl. J. U. Rahm. Til revisorer utsägos härarsh. M. W. Wahlaren, grossh. A. P. Herberg och handl. G. Strömberg. Järuwägsstationens lige lär af t. m:t wara bestämr. Enligt faftstäld plankarta, fom i förra weckan skall hajwa hitkommit, torde ren komma att liaga på wretarne jöder om tjernen wid grossh. F. Binfows bus. Sundswall—Torpshammars banan. J slutet af fiftliona år saststälte t. m:t bolagsordningen fer Suntswalls järnwägsaltiebolag, fom har till äns damäl att i enlighet med plan, fom i wererbörlig ordning warrer faststäld, dels anlägaa en järnwäg från Sundswal tillaätrakten af Torpshams mar, dels eck, derest efter fullbordande af renna vel utaf Sundswall—Trondhjems-banan en statsbana för återstående sträckningen deraf å swenska sican ej wore beslutad eler snart att emotse, söka i ben män, metel kunde tiuwägabrinaas, fortsätta nämnda banas anläagning genom Jämtland till norsla gränsen en norsk järnwåg till mötes. Bos lagets aktiekapital för anläggningen af järnwägen mellan Sundewall och Torpedammar skulle utgöra minst 750,000 rdr, fördelade på 1,500 attier a 500 ror aktien. Lendshöftingen Asplund, bruksegaren S. Axell, riksdagsfulmättigen N. Larsson i Tullus gjorde bog k. m:t ansökning om ett läneunderstör, mot swarande twå tredjerelar af järnwägens anläpgningskostnad 2 241,000 rer; sökandena woro öfs wertygade derom, att åwägabringandet af denna bantel slulle antingen pästynda en stambanas ans låggning från Storwik öfwer Torpshammar genom Jämtland till norska gränsen eller i annat fall framkalla utsiater för bolaget att fortsätta banans byganad från Torpehammar till gränsen. Styrelsen för allmänna wäg. och mwattenbygas nader hördes båröfwer och erinrade: att för fome munifationgförbättring mellan Sundswall och riksgränsen rikets ständer bewiljat betydliga bidrag, nämliaen till utgående under åren 1861—1863 ett anslag utan återbetalningsskyldighet of 244 500 ror för en kommunikationsled dels lands delg fjöwägen från Bräcke gästaifwaregård i Jämtlond öfwer Refsuntssjön, Storsjön, Kallsjön och Ansiansjön till riksgränsen, samt till samma företag dessutom ett lånebidrag af 70.000 rer; att, seran plan för nyssnämnda kommunikattons utsträckande genom Medelpad till Sunsdewall, hwilken plan upton: järubana för lokomotiv från Sundswall till en lastplats wid Stödesjöns östra ändpunkt, witare från denna lastplats en wattenkommunikation genom Ljung ans kanaliserina till Borgsjö samt ny wäg från Borgsjö till Bräcke, rikets iftänder widare till utgående unter 1864 — 1866 anmwis fat ett särskildt anslaa af 253,000 rdr, att utgå til kanaliserings. och wägarbete mellau Etöres sjöns lastplats och Bräcke gåstaifwaregård; — att wid sådant förhållande och tå bandlingarna rörande ven nu ifrångasatta järnwågsanläggningen Sundswall—Torpshammar ej wisade, att ortens rörelse redan stigit så, att den nybildade forleden på Ljunga elf wore otillräcklia för de omfattande transporternas bedrifwande, styrelsen för fin vel byste den äsigt att, om k. m:t skulle pröfwa färs ligt meddela lånennderstöd til järnwägen från Sundswall, sådant nu för tillfållet skulle inffräns kas till sträckninaen mellan staren och lastplatsen wid Stödesjön, utgörande en längd of 2 millioner 16,000 fot. Järnwågsbyganarestyrelsen deremot, häröfwer börd, fann, att man ide kunde förwänta att ven numarante kommunikationsleden mellan Sundas wall och riksgränsen, äfwen om den blefwe fulls ständinad medelst järnbanan mellan Sundswall och Stödesjön, skulle funna i anseende till fin långa utsträckning af öfwer 40 mil och bestående af oms wexlunde land. och wattenwägar, hwilka senare större delen af året more tillfrusna samt ers fordrande många omlastningar, wäsentligen bidrar ga till en tirsenlin utweckling af Jämtlants och Norrlands efonomiska tillstånd, och man derför wore betånkt på en järnbana mellan Suntswal och riksgränsen, så skulle detta för Norrland bögst wigtiga mål endast i ringa mån blifwa tillaoros sedt, få framt banan från Sundswall icke ut sträcktes anda till Torvosbammar mid hwilken