Norrländska Korrespondenten – 20 februari 1872, sida 2

Uesle, DtUGOUm, L)UOLLLUITJ, DUItettott, Wiovy, Kalmar, Karlskrona och Malmö. Den först nämnda hade wid 1869 års början tillgångar till 1,592: 49 och under sagde år gingo intomfterna till 4,062: 50 i ordinarie och extra ftatsanflag famt utgifterna till aflöning 3,312: 50, instrumenter och böcker samt inventarier 77: 50, wed och ljus m. m. samt diverse utgifter 462: 69 eller tillsammans 3,852: 69; hwadan till år 1870 balanserats en kontant behållning af 1,802: 30 och äger stolan dessutom inventarier till ett wärde af 6,952 rdr 21 öre. Antalet inskrifna elever upgick till 42, fördelade i tre afdelningar med 25 i sörsta, 7 i andra och 10 i tredje. Utexaminerade blefwo 10 sjökaptener af första klassen, 6 styrmän af första och fjötaptener af andra samt 21 styrmän af andra klassen. Oattadt revisorerna af såwål 1867 som 1868 års räkenskaper anmärkt, att någon ränteaftastning af kontanta behållningen ide tommit skolan till godo, har likwäl ingen ändring ägt rum utan tvärtom, i anledning hwaraf revisorerna förtlarat fig anse att kammarrättens öfwerrevisionsdepartement warit i tilljälle att göra litnande anmärtning beträffande den från 1868 balanserade men under 1869 ovan: wända och ännu wid sistberörde års slut hos föreftåndaren tvarliggande behållningen. En allmän före strift borde meddelas om dylita behällningars fruttbargörande genom insättning på deposition eller uppoch afskrifning i någon bant, hwarifrån de endaft efter behof borde uttagas. Kammartollegium uplyser i sitt underdåniga utlåtande, att 1869 ärs behällning ej såsom öfwerrevisionsdepartementet orittigt upgifwit warit hos skolföreståndaren tvarlig gande utan i enlighet med förestriften i k. bref. d. 21 jan, 1859 blifwit af skoldirettionen under ges mensam answarighet öfwerlemnad till en namngifwen direktionsledamot, som förwarade beloppet; och sääster kollegium derjämte upmärtsamhet på hurusom, om revisorernas här ofwan anförda åsigt bifalles, det genom bref af d. 23 nov. 1860 meddelade för klarande om skoldirektionens betalningsanswar torde böra återkallas. Till beriktigande och fullständigande af notisen i förra numret om järnwågsjesten, få mi efter SP. nämna att det war grossh. F. Binjomw fom talade för landshöfdingen i Hernösand och löjtn. L. Berg talade för landsh. Afplund samt att skåten för kvinnan proponerades af lonsul Emil Bredenberg. Opinionsyttring. Till rikstragsmannen i Andra iammaren för waltretsen Sunddwal—Diterfund, fil. d:r OL Wilström, bar från ett förre antal handlante, bhauttwertare och arbetare i den sistnämnda ftaden ingått en adress, i hwilken bland annat yttras: IWJi wille gerna låta br doktorn weta wåra tankar och önskningar, då hr doktorn wisat oss, att en arbetares tycke och mening ej äro honom likgiltiga. Hwad den wigtiga förswarsfrägan bes träffar, få är den af få widtomfattande natur, att det för en arbetare är swärt att derom fäga något beftämdt, utom detta: att wi önska, att wårt fosterland snart måtte få ett kraftigt förs swar, det må nu blifwa med eller utan Indele ningswerket. Hwad angår den politiska och kommunala röst rätten, så wi säga, att wi naturliatwis hjertligt önska framgång åt ten motion, fom gär i den riktnina att aifwa arbetaren ett mera medborgerligt wärde än hwad han hittills haft. 3 frågan om järnwäg berörande wår ort ins stämma wi i hwad br Ockling på ett nyligen hället möte önskade, nämligen att alla lofliga mevel måtte anwändas för att få styndsamt fom möjligt gifwa denna för wår ort få wigtiga fråga en lycklig lösning. Frågan om förenkling i råttegångswäg önska wi all möjlig sramgång, då kändt är, att det ofta för den fattige arbetaren är nästan omöiligt att söka få en twiftefråga afajord, emedan han fat: nar medel att wåga kasta fia in i wårt numaran: de dyra och långsamma rättegånaswåsen. Hwad beträffar skogsfrågan, få är det för en starsarbetare ej godt att afgifwa någon bestämd opinion med afseende på den eller om den yttra sig med någon salkännedom; dock tro wi, att det ide wore få synnerligt swårt ingrepp i epandes rätten, om staten på något fött inskrede med bes stämningar, hwilka lerde derhän, att icke skogen, wår nationalrikedom, måtte af några få sköflas bort till skada för efterkommande generationer, att ide klimatet förwårrades, att det ide på medbrand blefwe snart sagdt brist och att icke bygg. nadsmaterialen blefwe oskäligt dyr. Sökande til postmästaretjänsten härstädes Hhafwa hos generalpoststyrelsen fia anmält: poftmär starne i Motala majoren C. G. Hagberg, i Arwika kaptenen L. Arterstam, i Kongelf G. F. Lundwall, i Hurikswall G. BW. Sörerström, i Alingsäs C. von Baumgarten, i Waldemarswik A. W. Witlbzon och i Wadstena C. Strant; tontorgz